Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Cha-no-yu, Japans själ. Av Abbe W. Bramzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abbe W. B r amzelius
tankarna till sig och störa harmonien.
Grundtanken om enkelhet och en kysk stil
såsom alstrande en subtil skönhet föres
tillbaka på en gammal filosofs bevingade ord:
»Njut av ditt te, men ej för de dyrbara
kärlens skull. Teet kan smaka dig lika
gott, även om du dricker det ur en sprucken
kopp.» Betecknande är det kvicka svar,
som Rikkiu gav en person, vilken sänt en
summa penningar till honom med begäran,
att han för dessa skulle inköpa den för
ceremonien erforderliga attiraljen. Rikkiu köpte
blott en servett, medan han sände resten
av pengarna tillbaka med följande ord:
»Enklaste sättet att utföra ceremonien kan
gillas, förutsatt blott servetten är ren.»
Denna prägel av enkelhet och renhet
såsom grundvillkor för en cha-no-yu har
bibehållits ända in i vår tid, antingen det
är fråga om en ceremoni i slott eller koja.
Satsen om att endast det enkla är det
sköna har en genomgående tillämpning på
cha-no-yu. De etiska och estetiska
elementen i teceremonien höra därför intimt
samman. Målningar i svart och vitt, utförda
av zen-munkar, skapa en atmosfär av
upphöjt lugn och prisas i högsta grad för sin
enkla, kyska stil och för sin subtila,
suggestiva skönhet. Av samma orsak brukas i
»tokonoma», den några tum över den
vanliga golvnivån inbyggda alkoven, en
»kakemono» med tänkespråk eller något
djupsinnigt yttrande av en högt uppsatt
person eller en målad tavla, som leder tanken
till ett vackert landskap eller en
naturskön plats med historiska minnen. Vad en
»kakemono» än må föreställa, står likväl
allt i samband med den symboliska
betydelsen av ceremonien. Redan Luwuh,
te-kultens förste apostel, som levde i mitten
av 700-talet, uttalade den satsen, att
teceremonien uttrycker samma harmoni och
samma ordning som Alltet. I sitt
grundläggande arbete »Chaking», som gett
namnet åt det förnämsta existerande temärket
i vårt land, formulerar Luwuh hela
te-kultens ritual, sådan den ännu med en del
smärre avvikelser praktiseras av chajin,
d. v. s. anhängare av cha-no-yu.
De känslostämningar, som uttryckas
genom det ceremoniella tedrickandet, kunna
vara moraliska eller religiösa: de
karakteriseras i varje fall av obunden och
otvungen frihet från dogmer och
trosartiklar. Deras uppgift är också att utöva ett
frigörande inflytande på sinnet. De fria
och naturliga penseldragen i en kakemonos
enkla landskap eller ideografiska bildskrift,
som väsentligen skiljer sig från den ordinära
skönskriftens mera regelbundna stilar, avse
att ge en antydan om konstnärens eller
skrivarens frihet från världslig emotion
och passion. Terummet är en plats, där
atmosfären befrämjar ett fritt och
harmoniskt sinne, och där konsten kan
uppskattas lugnt och utan distraherande
impulser.
Hemligheten med elementen i cha-no-yu
är liksom hemligheten med livet självt:
alla fenomen hänga intimt samman som
led i en kedja och bero av varandra
som orsak och verkan. Det är helt enkelt
Buddhas lara om orsakskedjan, som fått sin
praktiska tillämpning i teceremonien. Men
liksom i Buddhas förkunnelse originaliteten
yttrar sig i den användning, han gör av
erfarenheten, så är det i cha-no-yu
individualismen och originaliteten, som skattas
högt i minsta arbete, som är fritt från det
konstlade och konventionella. Var och en
äger fullkomlig frihet att efter sin egen
smak och fantasi förverkliga sina egna,
originella idéer och utveckla sin
individualitet, förutsatt de föreskrivna
grundlagarna ändå följas. Ett lyckat individuellt
utförande ger personen t. o. m. större
anseende och ett aktat namn. Detta drag är
kanske rent av det viktigaste och i varje
fall mest karakteristiska för teceremonien
och allt, som hänger samman med den.
654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>