Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om Fulheten. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Josephson
vilken det gällde att besegra, nämligen den
av de estetiska lagarna skapade
idealgestalten. De tvenne kunna alltför lätt
blandas ihop och skapa förvirring i leden. Ali
naturalistisk dikt och konst har därför
tvingats att, ofta till överdrift, föra fram
det fattiga, det vanskapta, det lastbara,
det smutsiga för att fastslå: även detta är
livet, även detta hör till verklighetsbilden,
ehuru man sökt dölja det med skönmåleri.
Strindberg uttrycker programmet
slagkraftigt i orden:
Vi sätten I ännu det skönas sken för det sanna?
Det sanna är fult, så länge sken är det sköna.
Det fula är sanning.
Den ensidighet i sanningsökandet, som
naturalismen ofta tvungits till, har ibland
framkallat en storm av indignation. Och
denna har åstadkommit en motström i
smakens eviga böljegång. Märkligt är att
studera denna reaktionsrörelse i dess olika
skiftningar. Den uppröres så starkt av
naturalismens närgångenheter i skildringar av
livet, att den även hittar oskönt i det som
eljest man tycker kunde vara fredat
därför. Jag väljer blott ett enda exempel,
Courbets Damerna vid Seinestranden. De
ligga, dessa parisfröknar, i skuggan av
stora träd vid den stora floden, och
sannerligen om man kan upptäcka något att
anmärka på i deras charmerande anletsdrag,
i deras vilande ställning, i deras välvuxna
gestalter, i deras rikt stofferade blommiga
och fullständigt fotsida tyllklädningar. Men
så ovan var man vid denna duks måleriska
realism och så säker var man på att den
grove Courbet ville chockera, att även
dessa oskyldiga väsen väckte anstöt. En
kritiker fann deras utseende så oaptitligt,
att han ansåg att till och med en krokodil
skulle vägra att äta upp dem. Risken för
kontroll av hans påstående var ju ringa,
då veterligt icke krokodiler bruka vistas i
Seinefloden. Men uttalandet är
signifikativt. För den rene är allting orent, när
det kommer från naturalismens kvarter.
Den motsättning, vi här mött, är
konstitutiv, den genomgår handlande och
tänkande i konstnärliga ting sedan långliga
tider. A ena sidan lagen, å andra sidan livet.
Lagen är den klassiska, som hur den än
omformulerats, dock till sin kärna blivit
oförändrad. Den vill genom
sammansättning och urval ur natur och människa böta
det bristfulla livet. Jag väljer tvenne
svenska mästare, vilkas läror tala icke
blott om dem själva utan om hela epoker,
Ehrenstrahl och Ehrensvärd. David Klöcker
Ehrenstrahl var barockkonstnär, hans lära
innefattar även hela renässansens tänkesätt.
Carl August Ehrensvärd var nyantik
teoretiker, i hans lära reflekteras den klassiska
forntidens kanon.
Ehrenstrahl hyllar den klassiska åsikten,
att man icke skall framställa livet sådant
det är utan sådant det borde vara. »Man
måste alltid veta att hjälpa livet», säger
han. Målade man allt platt efter livet,
bleve tavlan icke god. Tag bort, utropar
han, det som är barbariskt, grovt,
oangenämt, otuktigt, opassande, grymt, fattigt,
strapaziret, miserabelt och bräckligt. Det
är som höres ett besvärligt och omfattande
rensningsarbete. Man måste korrigera
naturens misstag. Man skall exempelvis
framställa en konung. Låt oss antaga att
denne konung hade den oturen att icke
besitta alla fysiska kvaliteter; han hade,
antaga vi, för stort huvud och för liten kropp.
Men enligt läran är det bara tarvligt folk,
hos vilket huvudmåttet endast går 6—7
gånger på kroppen, och kommer man ned
till 5—4 gånger rör man sig närmast i en
krets av idioter och förbrytare. En
anständig människas huvud går 8 gånger på
kroppen, alltså få vi se till att konungen
får den proportionen. Ty han skall
framställas »majestätisk och härlig, dock med
modesti», liksom en statsämbetsman skall
framställas ärbar och en dam av värld
gravitetisk och modest.
Nu veta vi ju, att även Ehrenstrahl
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
