Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om Fulheten. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om F ul heten
Francois Millet. Mannen med hackan. Oljemålning.
Louvre, Paris.
konst. Då kommer Ernst Josephsons
van-skapta spanska dvärg och hans sotiga
smeder, med väldiga käftar grinande mot
åskådaren. Carl Rupert Nyblom skrev: det
är »en uppenbarelse av den groteska
fulheten i dess mest påtagliga, jättelika form
–— trashöljda lemmar, täckta av en
hud, som närmast liknar brunt läder och
försedda med en muskulatur, som är
obeskrivlig».
De olika möten, vi bevittnat, äro alla
möten mellan den ideala världen och den
verkliga. De mer eller mindre ovårdade
gestalterna äro alla skapade av
naturalistiska banbrytare. Det är den nederländska
realismen på 1400-talet som slåss med den
italienska renässansens formfulländning.
Det är 1600-talets store spanske
nyupp-täckare av verkligheten, den förste impres-
sionisten, som djärves att bryta med sin
egen konsts hov- och barockkonvention.
Det är den franska realismen på 1800-talet,
som anstormar nyantikens och romantikens
svårintagliga dubbelfäste. Och det är det
svenska 80-talet, som attackerar den
akademiska traditionen.
Naturalisterna hava alltid fört
anfallskrig, och i detta anfallskrig hava de även
alltid släppt fram de fula gubbarna som
avantgardet. Men naturen är ju dock inte
alltid så illa tilltygad, världen är dess bättre
även befolkad av välskapade, välklädda,
kultiverade, skönhetsvårdade individer. Ja,
även de tillhöra obestridligen verkligheten.
Men de duga inte till krigföring i första
linjen. Den fulländade
människouppenbarelsen har icke nog klara kännemärken,
som avskilja honom från den motståndare,
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
