Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Psalmboksfrågan. Av Emil Liedgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Titelblad till Svenska Psalmboken 181 g. Gravyr av
J. G. R u c k m a n.
Psalmboks frågan
Av Emil Liedgren
HL ÅR GÄLLANDE PSALMBOK av 1819
är ett märkligt vittnesbörd om en kristen eller
i varje fall kristet påverkad enhetskultur.
Politiska, filosofiska och litterära faktorer
möjliggjorde under 1800-talets andra decennium,
att så gott som hela den svenska
författarvärlden lät engagera sig i det då återupptagna
psalmboksarbetet. Veterligen fanns det ingen
svensk skald, som principiellt ställde sig
ovillig mot tanken på att lämna sin medverkan.
Till och med en så säregen, orgiastisk-mystisk
drömmare som Stagnelius har, vill det synas,
sänt in bidrag till Psalmbokskommittén; även
den dåtida nordiska hedendomens ivrigaste
talesman, Per Henrik Ling, har publicerat
psalmförsök. Om Tegnér och Atterbom inte
diktat någon egentlig kyrkopsalm, ha de dock
kommit psalmens ton mycket nära, Tegnér i
sin »Nyårsbön under kriget» och i
»Prästvigningen», Atterbom i sin »Choral» (vid firandet
av Sveriges och Norges förening 1815) och i
»Utsigt» (»En droppe från de drufvor»). En
liknande konstellation av betydande
skaldebegåvningar som den, som står bakom
Wal-linska psalmboken, har veterligen ingenstädes
i världen kunnat uppvisas så samlad kring en
Föredrag vid diktarkonferensen i Sigtuna 1—3 oktober 1935. (Vid redigeringen för tryckning ha några
smärre tillägg gjorts på ett par punkter.)
ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
