Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Otto Rydbecks museer. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uroxe av kopparplåt, järnåldersfynd från Öland.
Pä 1840-talet inköpt av en tysk doktor v. Hagenow. Sedermera införlivad med Stralsunds museum.
Återförvärvad till Sverige 1923.
Otto Ry d b e c k s museer
Av Johnny Roosval
cr
ei
SKUGGAN AV DOMKYRKAN,
skymt av Lundagårds trädkronor, finner
man, i ett obetydligt och särskilt för
museumsändamål egentligen ganska
främmande tegelhus, ett av Europas finaste
medeltidsmuseer, på samma gång ett
mönstergillt universitetsinstitut för medeltida
och nordisk arkeologi under chefsskap av
professor Otto Rydbeck.
Sammanslagningen av två så stora discipliner är ägnad
att förvåna. Den är naturlig i Statens
Historiska Museum i Stockholm, där
samlingarna äro förenade med ett
riksantikvarieämbete, som har att sörja för hela
landets fornvård, och där föremålen vårdas
av ett antal specialutbildade lärda, dels
5—Ord och Bild, :e årg.
nordiska arkeologer, dels konsthistorici.
Vid Lunds universitet och i dess
Historiska Museum förklaras ämnesdubbleringen
genom ledarens mångsidiga kompetens.
Hans institution har vuxit fram på följande
sätt: Då nordisk arkeologi sent omsider
fick professur i Uppsala (Oscar Almgren
1913), måste Lund också rättvisligen få
sin. Otto Rydbeck, som då var docent i
medeltidsarkeologi och samtidigt
exami-nator i nordisk arkeologi, framstod
självklart som den värdigaste och fick 1919 den
lärostol, som modellerats efter hans
person under benämningen professur i
»förhistorisk och medeltidsarkeologi.» Långt
förut hade Rydbeck börjat ordna vissa
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
