Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Vårbrytningsvers. Av Karl Asplund - På hemväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Asplund
Jag lyssnar väl på de andra.
Jag lider och gläds med dem
men vet en väg att vandra
— en väg, som leder hem.
Jag har ju ingen att sakna,
som är mig mer än vän.
Det är, som skulle vi vakna,
när jag somnat hos dig igen.
III
Men ändå kan jag tycka
att livet ger en skärv
av god och stilla lycka:
att sträva för ett värv.
Och ändå kan jag dricka
och känna allting väl
ty törntaggar sticka
mer milt en rusig själ.
Och ändå kan jag kyssa
en mun i Eros’ bo
— ty mjuka armar vyssa
en oro till ro.
Och ändå kan jag vilja
i ledet stå — om blott
den siste bland dem som skilja
på orätt och på gott,
kan gå som vän bland de andra
och lida och glädas med dem.
Jag har en väg att vandra
— en väg, som leder hem.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
