Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sicilianska konturer. Av Nils von Hofsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Monte Pellegrin o.
Sicilianska konturer
Av Nils von H o f s t e n
,AVET LIGGER NASTAN
blankt men andas i långa dyningar.
Genom den tunna, egendomligt
genomskinliga dimman vid horisonten skönj es
Siciliens kala klippkust, nu synes Monte
Pelle-grino, »världens vackraste berg». Wer es
gesehen hat, der hat es für sein ganzes
Leben, säger Goethe. Där, till vänster om
berget, ligger Palermo vid randen avConca
d’Oros mörkgröna skål. Man inbillar sig
nästan att man på långt håll urskiljer de
glänsande orangebladen och ser hur
apelsinerna lysa som tända lampor i lövverket.
Palermo ger fyra oförglömliga intryck:
Capella Palatinas guldmättade skuggor, S.
Giovanni degli Eremiti, museets metoper
och Monreale. Monrealekatedralen är över-
väldigande genom sin rumsverkan och
liksom Capella Palatina märklig genom de
växlande belysningseffekterna. Man går
där och beundrar valven och mosaikerna,
helheten mer än detaljerna; så går man ut
i den berömda klostergården och återvänder
efter en stund till kyrkan; dagrarna ha
förändrats, och man stannar förstummad,
andlös inför en nästan overklig skönhet.
Jag har dock en svaghet, konsthistoriskt
kanske oförlåtlig, för S. Giovanni degli
Eremiti med dess vita murar, röda arabiska
kupoler och lilla klostergård. Dess starka
verkan är delvis en kontrastverkan. Vi
komma från det bullrande, nervösa
storstadslivet till en liten gata, som är öde och
fattig, men överfallas där plötsligt av
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
