Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Höstblot. Av Sven Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖSTBLOT
Av SVEN LAGERLÖF
Det var mot mitten av oktober månad,
en vacker afton, fast tillräckligt kylig
att jaga gossen in i studiekammarn,
där han bland sagor från antikens tider
förnötte timmen, som ej läxan tog. —
— Då hördes plötsligt rop och larm från gården,
och han sprang ut men stannade på trappan
och stod där stirrande och undersam:
Lagd på en slip, av skygga hästar dragen,
en skjuten älgtjur fördes genom grinden,
ett präktigt djur med mången tagg på kronan.
Och kring den fallne, på den brungrå fallen
och under honom över slipens bräden
låg strött ett täcke utav vissna löv,
björkarnas gula, lönnars, aspars röda. —
Det blåste hårt i gårdens gamla trän,
när vana händer redde till ett offer
åt höstens mäktige och mörke gud.
Jag minns, jag såg som i en hemsk vision
en väldig, hög och blåvit offerhäst,
en älgtjurs flådda kropp, — och över gården
drog fram en underlig och kylig vind
med lukt av blod, med sång från myr och skog.
Snart var fullbordat höstens stora blot.
Oktobersolens sista facklor brunno
bland offerplatsens gyllenröda löv,
bestänkta tätt av mörkrött högdjursblod.
Och gossen glömde kvällens kalla blåst
och läxorna och bokens sagovärld
och såg blott denna underbara syn
av höst och sol och blod.
ii—Ord och Bild, 45:e årg.
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
