Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ystad. Av Hans Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Wåhlin
våren 1184. Det var då, annandag pingst
den 21 maj, som han under Rügens kust
vann den danska krigshistoriens mest
lysande seger. Med en liten
avantgardes-flottilj på sju skepp föll han över den
pommerske hertig Bugislavs flotta om fem
hundra fartyg; vendernas skräck för hans
välkända flagga var nog för att spränga
den oerhörda övermakten i flykt och
förvirring, jakten gick utefter den pommerska
kusten ner mot Odermynningarna, och
innan dagen var slut voro 447 vendiska
skepp erövrade, 18 sänkta — och några få
undsluppna.
Efter den dagen var det lugn på haven
kring Danmarks kuster, och Absalon
behövde aldrig mer lämna mässläsningen vid
Lunds domkyrkas högaltare och
klosterfriden i Sorö för att föra krig.
Före denna tid fanns det inte många
städer i Danmark, och de flesta som funnos
hade sökt skydd så långt som möjligt från
den öppna kusten, somliga inne i skyddande
fjordar, som Slesvig, Roskilde och Odense,
andra högt uppe på landbacken, som
Viborg, Ringsted och Lund. Av de städer,
som då för tiden kunde räknas som gamla,
låg väl bara Hälsingborg vid själva
havsstranden men hopkrupet uppe på den höga
strandklinten i skydd av den redan åldriga
borgen, som låg där Kärnan nu står.
Sedan det hade börjat gå tillbaka för
venderna, hade några nya strandstäder
kommit till, värnade av nyanlagda borgar. En
av dem var Kalundborg, en annan
Köpenhamn, den förra anlagd av Absalons broder
Esbern Snare, den senare av Absalon själv.
Men nu blev det med ens en annan
ordning. Sedan Absalons definitiva seger över
venderna hade tryggat handeln och sjöfarten
i de danska farvattnen, myllrade
köpstäderna fram vid alla Danmarks kuster.
Många kunna föras tillbaka till åren
närmast efter segern, andra kommo senare,
sedan sillfiskemarknaderna börjat florera
vid Själlands och Skånes stränder och de
lybska köpmännen vant sig att finna vägen
dit. Inte förrän efter 1200-talets mitt är
denna stora stadsgrundläggningsepok slut.
Malmö, Simrishamn och Åhus synas höra
till dess senare skede,1 Ystad däremot till
dess början.
Man vet ingenting om hur en
stadsgrundläggning gick till vid den tiden.
Innebörden i en sådan procedur var i varje fall
den, att orten fick torgrätt och torgfred,
att där stadgades vissa särskilda villkor
och normer för handel, som krävde att
förvaltas av en fast bosatt
köpmanskorporation, ett borgerskap. Dylika stadganden
kunde naturligtvis endast meddelas av en
hög herre med mycket vidsträckt
maktbefogenhet; från den stora
ärkebiskopsstriden på 1250-talet känner man, att
konungen då betraktade det som ett intrång
på sin rätt, att ärkebiskopen hade anlagt
en stad —• det gäller säkert Åhus — på
kyrkans mark. I slutet av iioo-talet voro
formerna så till vida något ledigare, som
andliga och världsliga stormän gärna kunde
få bidraga till att fylla behovet av nya
köpstäder.
Stundom skedde detta kanske
därigenom, att en redan bestående
marknadsplats legitimerades och förvandlades till
permanent handelsplats. Om detta var
fallet med Ystad, måste lämnas därhän.
I dess gatunät har man velat spåra
konturerna till ett gammalt, oregelbundet
format marknadsområde. Det är inte alis
säkert, att iakttagelsen är riktig, och även
om så mot förmodan skulle vara
förhållandet, kunde det tänkas, att detta
marknadsområde utstakats först i samband med
stadsgrundläggningen.
Likaså är det oklart, om Ystad hade
någon närbelägen föregångare i rollen som
handelscentrum för den närmaste bygden.
En kyrkby i trakten heter Stora Köpinge,
1 Härom mera i en uppsats över de äldre
skånska medeltidsstädernas planformer, som förf.
till dessa rader snart hoppas kunna publicera.
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
