Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ystad. Av Hans Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ystad
och man är ju van att tänka sig, att orter
med dylika namn någon gång i världen
måste ha varit handelsplatser. Namntypen
är inte ovanlig i Skåne; där finns Köpinge
i Gärds härad nära Helgeåns nedre lopp,
ett Köpinge i Ramlösa-trakten inom
Hälsingborgs stads nuvarande område,
Sire-köpinge, Löddeköpinge och Hököpinge
längre söderut innanför Öresundskusten,
Kyrkoköpinge (som i ortens språkbruk
ibland kallas Köpinge rätt och slätt) och
Dalköpinge i trakten av Trälleborg och
kanske flera, som just nu inte falla den
skrivande i minnet. Det säger kanske
något, att alla de uppräknade orterna. ligga
nära kusten och att de, eftersom alla utom
en ha blivit kyrkbyar, troligen i kyrkans
organisationsperiod under den äldsta
medeltiden i ett eller annat avseende hade
central betydelse för sin närmaste omgivning.
Men på andra sidan kan ingen av dem
sättas i bestämt historiskt samband med
någon av Skånes städer, och det troligaste
är väl, att deras eventuella betydelse som
handelsplatser tillhör en tid, vars
handelsformer ha föga eller intet att skaffa med
det medeltida stadsväsendet.
Ystads ursprung är alltså dunkelt. Det
belyses icke av några bevarade dokument
— man skrev inte så många urkunder på
noo-talet som under medeltidens senare
århundraden, och det kan väl tänkas, att
många städer på den tiden kunde komma
till utan att någon skrivare hade minsta
omak för den skull. Men jämförelsen med
de andra danska kuststäderna gör ett
grundläggningsdatum före 1184 osannolikt,
och Mariakyrkans arkitektur, om vilken
vi få berätta mera nedan, nödgar oss att
skjuta stadens tillkomst så långt tillbaka i
tiden som möjligt. Man kan tryggt
formulera slutsatsen så: Ystad anlades i slutet
av noo-talet.
Under lång tid framåt förblir stadens
utvecklingshistoria lika ofullkomligt känd
som dess anläggning. Man har sparsamma
och spridda notiser ur annaler och
urkunder; den äldsta är från 1244, då det
antecknas i den årsbok, som fördes vid
Esroms kloster på Själland, att konung Erik
(Plogpenning) med sin broder Abel var på
väg till Reval men vände om när de
kommit till Ystad. Anteckningen säger just
ingenting, och det knapphändiga förrådet
av bevarade medeltidsbrev i danska arkiv
ger inte mycket mera: några namn på
borgare och deras änkor, borgmästare och
rådmän, präster vid Mariakyrkan och
gardianer vid klostret, besked om en och
annan fastighetsaffär eller lånetransaktion.
Litet mera givande detaljer får man ur ett
och annat brev i hansestädernas arkiv
rörande ärenden i samband med sillfisket
och höstmarknaderna. Borgmästare och råd
i Ystad skriva 1363 till Danzigs
borgmästare, råd och meniga borgerskap för att
inbjuda dem till de nästkommande
höstarnas fiske och köpenskap. Vid ett möte i
Lübeck 1377 mellan ombud för de större
tyska östersjöstäderna anföras klagomål
över att den menige köpmannen blivit
svårt förorättad i Trälleborg, Ystad och
Simrishamn. Åtskilliga brev behandla
sådana ärenden. När den menige köpmannen
på besök i Ystad vill tjära sina båtar, så
säga de ogina ystadborna, att han gör
skada och våld genom att gå till sina
båtar över deras jord, och den stränge
fogden gör honom skada och orätt på
mångahanda vis. Sådana klagomål tyckas
ha hört till hansestädernas vanliga taktik
vid uppträdandet på utländska marknader,
och den emellanåt ganska jämmerliga
tonen står knappast i rimligt förhållande till
de klagandes maktmedel. Ibland kunde
klagomålen nog i sig själva vara
berättigade. 1384 inbjöds borgerskapet i Danzig
till den instundande fiskesäsongen i Ystad
genom ett brev från riddaren Henrik
Parow och Jep Muus, av vilka den senare
var hövitsman på Lindholmen och i
brevet kallar sig fogde i Ystad. Båda äro
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
