Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ystad. Av Hans Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ystad
Lundgrenska huset, numera Nya Rådhuset.
ligen i slutet av 1300-talet målades på en
serie stora träpannåer i klostret och som
till störr.e delen är i behåll i historiska
museet i Lund. De bevarade pannåerna äro tid
efter annan reparerade och kanske
retuscherade, varvid namn och siffror kanske
förvanskats. Inskriftens nuvarande lydelse
säger, att klostret grundlagts 1267, då
Alexander IV var påve och Isarnus
ärkebiskop i Lund, samt att det slutligen
invigts av biskop Olof i Reval. Om uppgiften
rörande grundläggningen är att säga, att
Alexander satt på Petri stol 1254—61 och
Isarnus på ärkesätet i Lund 1302—10.
Olof, den siste danske biskopen i Estland,
styrde Revals stift 1323—46 och behöver
inte inblandas i frågan.
Inskriftens inbördes oförenliga uppgifter
ha prövats av Johannes Lindbæk, som
läser 1257 eller snarare 1258 för 1267 och
Jacobi för Yserni, vilket skulle ge ett
antagligt datum under Alexanders pontifikat
och Jakob Erlandssons archiepiskopat
(1253—74), och av Nils Wimarson, som
menar att årtalet 1267 är okorrumperat
och påpekar att inskriften målats så långt
efter Alexanders och Isarni tid, att
misstag i fråga om bådas ämbetstid lätt
kunnat begås — men också att det
traditionella årtalet 1267 mister allt bevisvärde.
Klostrets byggnadshistoria har fler
dunkla punkter. Klosterkyrkan kan man
någorlunda rå på, fastän den har minst
fem särskilda byggnadsperioder. Äldst är
dess huvudskepp, vars valv tillhöra en typ
som är känd från flera danska
kyrkobyggen från 1240-talet och måste anses rimlig
ännu på 1260-talet. Därnäst koret, ett prov
på mogen gotik, snarast från 1300-talets
förra hälft, kanske identiskt med den
byggnadsdel som biskop Olof invigde och i så
fall färdigt senast på 1340-talet. Vidare ett
kvadratiskt kapell vid östra delen av
huvudskeppets sydsida, från 1300-talets
mitt eller senare del. Ytterligare resten av
sidoskeppet (där det nyssnämnda kapellet
ingår som östligaste trave), från
medeltidens slut, och tornet, ungefär från samma
tid. Slutligen en grundlig reparation av
Brunius på 1800-talet med ommurning av
västgaveln m. m.
De övriga klosterbyggnaderna äro
besvärligare, inte så mycket emedan de till
två tredjedelar äro försvunna, utan
emedan det kvarvarande partiet ändrats och
lappats så många gånger. Den bevarade
östflygeln, den försvunna nordflygeln och
korsgångens sträckor i väster och söder
äro anlagda i ett sammanhang i utvecklad
gotisk stil senare än kyrkans kor, troligen
omkring 1400. Sedan har östflygeln blivit
grundligt ombyggd invändigt och tillbyggd
i norr och nordost, varpå man efter
reformationen ändrat ganska friskt på dess
inner-murar och delvis också fasaderna. — Som
ett litet bygge för sig står klostrets porthus
vid kyrkans västgavel.
Man vet mycket litet om livet i klostret
under medeltiden utöver det för sådana
institutioner allmängiltiga. Munkarna ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
