Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Masaryks tanke. Av Marthe Vaněk. Övers. från förf:s manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marthe V an é k
Den bana hans tanke följt är en lång
väg, och den går genom studier och
livserfarenhet, vaket aktgivande på alla små
vanliga och vardagliga förhållanden inom
hans eget och andras liv, det som upplevats
av hans närmaste, familjen och vännerna,
det som skett inom kommunen, provinsen,
staden, staten och nationerna, folken,
hela världen.
Hans tankevärld har hög resning, och
söker man följa den mot dess höjder
får man den klaraste utblick över
världen sådan den nu är. Masaryk är en
lärd man. Han har själv vandrat den
vetenskapliga forskningens långa väg, där
han vill att vi skola följa honom och där
han vill lära oss arbetsmetoderna. Men han
är också en god människa, vänlig och
lätt-tillgänglig. Det är lätt att vara samman
med honom, han ger en känslan av att man
hör till hans familj. Jag föreställer mig
att Platons lärjungar erforo en liknande
känsla inför sin mästare. Det är lätt att
ställa frågor till Masaryk, han svarar
direkt, klargör med mycket enkla exempel.
Däremot är det mycket svårt att motsäga
honom, därför att alla hans svar stödja
sig på exakta och klara fakta — man kan
inte förneka fakta —, och det är detta som
är hans styrka. Masaryk är en man av
stor klokhet, och man får alltid ett starkt
intryck av vederhäftigheten i hans svar.
Han har själv sagt oss hur man kan komma
fram till denna vederhäftighet — det sker
genom systematiskt arbete.
I en värdefull liten bok med titeln »Hur
man skall arbeta» ger han en
karakteristik av det systematiska vetenskapliga
arbetet, det är framför allt noggrannhet.
Den som icke har arbetat vetenskapligt,
säger han, vet icke vad arbetets precision
vill säga. Det vetenskapliga arbetet
innebär en bindande trohetsed, att ständigt
söka efter sanningen och förkunna
sanningen. En aldrig svikande noggrannhet och
hängiven uppmärksamhet är arbetets vä-
sen. Det finns icke någon annan logisk
regel för det vetenskapliga arbetet.
Förmåga till uppmärksamhet, noggrannhet,
koncentration är icke endast en
intellektuell egenskap, säger han vidare, utan
också en moralisk tillgång. Att konstatera
sanningen betyder att icke svika, varken
sig själv eller andra. Inflytandet av denna
vetenskapliga precision når i våra dagar
allt vidare samhällslager. Fast icke alla
arbeta vetenskapligt, tvingas ändå hela
världen till denna precision, som är
vetenskapens konsekvens, icke minst genom den
moderna tekniken. De moderna järnvägarna
till exempel ha uppfostrat oss kanske lika
mycket som skolorna. Punktlighet formar
människorna . . . Denna vana att vara
punktlig är redan den en stor sak, även
ur etisk synpunkt. Det betyder att vara
pålitlig, hålla ord. Och på samma sätt i de
moderna bankaffärerna, där har
växelinlösen på en bestämd dag en uppfostrande
inverkan av stor betydelse. Men det är
stor skillnad mellan det som vår
civilisation kräver av oss och den fordran skolorna
ställa. Därför bereder oss vår
skoluppfost-ran icke tillräckligt för det verkliga livet.
En annan egenskap hos det
vetenskapliga arbetet är att det sysslar med de
vanliga fenomenen, med allt det vardagliga,
det som omger oss och påverkar oss och
det som vi leva av. Och detta är också en
fas av noggrannheten att vara
uppmärksam på det som ingen sysselsätter sig med.
Ännu ett tredje drag i det vetenskapliga
arbetet är att det är ett koncentrerat
uppmärksammande av detaljer och endast
detaljer, ett noggrant sökande efter
faktorer som tillåta en generalisering. Någon
svarar: vad kommer då av de stora
männens, geniernas arbete, var äro de stora
tankarna? Det är ett yttrande som ofta
fälls, men det är föga klartänkt. Från dessa
tankar om det individuellas vikt ledes man
till tanken på resultatens betydelse. Men
de stora resultaten komma ofta ur orsaker
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
