Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ruben G:son Berg. Av John Landquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Landquist
broder minns?» Ruben Berg minns honom.
Poeterna dela trots ali litteraturhistoria
förgängelsens och glömskans lott med annan
mänsklig härlighet. Skönheten behöver ej
blekna; den bara brutalt förgätes. Det finns
så mycket annat än dikt och konst som
tänder nya människors begär och fyller
deras uppmärksamhet. För att ett lands
kultur ej skall sjunka och förråas äro så
trogna älskare av dess minnen som Ruben
Berg nödvändiga. Hans liv har under dessa
många årtionden varit en ren ström av
hängivenhet för svensk poesi och svenskt
språk.
Ruben Berg har en gång format en
inspirerad, en betydande dikt. Den förtjänar
att framdragas ur sin glömska. Dess ämne
är för honom karakteristiskt. Det var vid
Uppsala studentkårs nordiska fest 25
november 1899 inför sekelskiftet. Tre talare
gjorde denna fest oförgätlig för dem som
voro närvarande och lyfte den till en
högtidsstämning, som ger den en rangplats
bland svenska akademiska fester. De voro
dåvarande pastor Nathan Söderblom, som
med sitt tal över det flyende århundradet
begynte sin stora bana i fäderneslandet,
E. A. Karlfeldt och Ruben Berg. Ruben
Berg gjorde vid detta tillfälle icke det
minsta intrycket. Ung, eldig, inspirerad
stod han i aulans kateder och slungade
med hög och klangfull stämma ut sin dikt
till Finland över den stora församlingen.
När jag nu hittar den — den står i Lennart
Hennings’ Dikter 1899 ■—, så finner jag
att den bevarat sin heta värme och sin
stora klang:
Trofast, God och Oförvägen
var ditt namn i forntids sägen,
Finland, då går framtidsvägen
under samma stjärnors bloss.
Finland, Finland, du vårt kära,
sorgdräkt dina döttrar bära,
men din lycka och din ära
bo hos barnen stolt och tryggt.
Morgonljusning ser jag dagas,
det är Finlands nya sagas:
de förtrycktas och de svagas
värn och fäste ordet byggt.
Ordet som av våld ej klavas,
tanke som ej kan förslavas,
makterna som ej begravas,
det är Finlands örnars flykt.
Också den indignation och den kärlek,
som bar denna dikt, var en ström ur den
svenska traditionens källflöden. Ruben
Berg har förblivit trogen även denna del
av sin levnads mission. Han har alltid varit
med bland Finlandsvännerna, många
gånger som talare gästat Finland och i många
artiklar hänlett uppmärksamheten särskilt
på den finlandssvenska litteraturen. Det är
också betecknande att han talar om ordet
som ej kan förkvävas. Han har tillhört
de alltför fåtaliga i Sverige som påyrkat
en medveten omvårdnad om språket som
nationalförnuftets form.
Ruben Berg inledde vår tids sedermera
omfattande utgivningsverksamhet av äldre
svenska klassiker med sin Almquistupplaga,
som vann popularitet och gav en tid av
återupprättelse och renässans åt denne
diktare. Sina Almquistforskningar fullföljde
han omsider med det stora arbetet Almquist
i landsflykten, som meddelade en hel rad
nya upptäckter, funna under en
forskningsfärd i Amerika, om Almquists hittills
nästan okända liv i Förenta Staterna. C. W. A.
Strandberg, en skald med vilken han även
i egenskap av sörmlänning känt sig
befryndad, har han likaså på nytt presenterat för
svensk publik med sin upplaga av 1918.
Ruben Berg har gått i spetsen för studiet
av 1890-talets diktare. För nu jämnt 30
år sedan utgav han Svenska skalder från
nittiotalet, en essaysamling över
Heidenstam, Lagerlöf, Hallström, Karlfeldt,
Levertin, Fröding, som utgick i åtskilliga
upplagor. Den visar ett friskt och klarsynt
estetiskt omdöme och förtjänar — se La-
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
