Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ruben G:son Berg. Av John Landquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rub en G: s o n Berg
gerlöfsartikeln — läsas än i dag, sedan så
mycket skrivits. Han skrev 1910 den första
Frödingboken till skaldens 50-årsdag,
fortsatte sin behandling av hans diktning i
Frödingsstudier och utgav med synnerligt
omsorgsfull och givande kommentar hans
Samlade skrifter.
Bland sin samtids yngre svenska diktare
har Ruben Berg framför allt ägnat sitt
intresse åt Hjalmar Bergman, av vars liv
och verk han i en Verdandiskrift förra året
givit den första samlade framställningen.
I Moderna amerikaner 1925 gav han en
överblick över den nyare amerikanska
litteraturen med livliga och intressanta
karakteristiker bland annat över Edgar Lee
Masters, Sinclair Lewis, Sherwood Anderson.
En viktig del av sin levnads arbete har
Ruben Berg nedlagt som redaktör för den
litterära avdelningen av Nordisk
Familjebok. Otaliga äro de artiklar han här
skrivit över in- och utländska författare, och
särskilt har han behandlat de svenska med
ett sympatiskt och intresserat personligt
omdöme, som icke alltid i sådana verk
förekommer.
Men den litteraturhistoriska och
litteraturkritiska verksamheten är blott ena sidan
av Ruben Bergs författarskap. Den
stilkritiska och språkgranskande är den andra.
Han har i Sverige varit en föregångsman
för den gren av språkvetenskapen, som
kallas stilistik. Han begynte därmed redan
1901 som initiativtagare till tidskriften
Språk och stil. I sin doktorsavhandling
1903 Om den poetiska friheten i
1800-ta-lets svenska diktning lämnade han en
vidlyftig materialsamling i ämnet. Om
fruktbarheten av denna forskning har han gett
vittnesbörd i flera smärre studier, t. ex.
den över Prologen till Phosphoros, där han
visat vilken språklig förnyelse Atterboms
programdikt innebar.
Men utöver den vetenskapliga stilistiska
undersökningen har Ruben Berg också
uppträtt som språkgranskare och bekämpat
de vittomkring sig gripande tendenserna
till språkfördärv i svenskt tal och skrift.
Man behöver inte i allo dela hans
puris-tiska åsikter. En ängslig purism skulle
hindra en modern kulturmänniska, som
dock varit i beröring med skilda
språkkretsar, att uttrycka sig på sitt
omedelbara sätt, som rikast och riktigast återger
hennes mening och tänkande. Den kan
därmed komma att till en del vingklippa det
levande språket. Man behöver inte i samma
utsträckning som Ruben Berg vara
motvillig mot danismer och germanismer, vilka
icke minst under senare tid blivit talrika
i svenskan. Vanskligare är det redan med
den flod av engelska ord, som från
affärsspråket och sportslangen flödat in i
svenskan. Ty här är det frågan om helt
främmande, obearbetade och stundom knappt
förstådda ord, som bilda rena rotvälskan
i det svenska tungomålet. Likaså är det
olämpligt att införa ord, även från
grannländerna, som äro både längre och tyngre
än de motsvarande svenska. Ruben Berg
har 1924 skrivit en intressant och högst
tänkvärd brochyr »Ett och annat om
tidningarnas språk» i detta ämne. Den
förtjänade att få ny spridning och behj ärtas
både av författare, tidningsmän och en var
som i skrift och tal offentligt behandlar
svenska språket. Han har rätt i att svensk
kulturs representanter till skillnad från vad
förhållandet är i andra länder visat en
märkvärdig likgiltighet för denna
angelägenhet. Varken från författare eller
universitets- och skolmän har något intresse
försports för denna dock i längden viktiga
sak. Det är verkligen en tafatt och rådvill
hållning, skriver Ruben Berg med skäl,
när man inför sådana ord som
kindergarten, då man kan ta barnagård eller när man
går till det franska refuge för tillflykten
på en hållplats, och varför skall man
införa den tyska »substantivsjukan» med
satsbildningar som denna: »Härigenom har
ett försvagande tillfogats den österrikiska
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
