Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Amerikanarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora iitgrävningarna i Aten
för stort för att kunna utnyttjas av den
redan avtagande befolkningen.
Detta är skörden av de första fem
grävningsårens mödor. Resultatet kan, ur
rent arkeologisk och grävningsteknisk
synpunkt bedömt, utan vidare karakteriseras
som glänsande. Man har ali anledning att
hoppas, att det fortsatta arbetet skall under
de återstående bysantinska och senantika
lagren i de övriga delarna hämta upp
svaret på minst lik.a många dunkla och
diskuterade frågor.
Men, frågar den kanske besvikne
lekmanna-turisten, har man då inte hittat
något annat än detta? Förvisso, men kanske
inte av den braskande art, som en sådan fråga
och frågare begär. De fynd, som gjorts, kan
kanske blott vetenskapen och fackmannen
rätt uppskatta och rätt glädja sig över.
Och de äro så många och så mångsidiga,
att deras bearbetning under minst en
mansålder framåt kommer att ge anledning till
meter- och metervis av ny och värdefull
bibliotekslitteratur. Men även lekmannen
kan redan nu få en föreställning om att
jorden inte varit så alldeles ofruktbar. En
titt in i det lilla provisoriska museet i ett
av de sparade husen vid
Observatoriega-tan övertygar envar om detta. På samma
ställe kan man få en imponerande inblick
i dessa strävsamma människors sätt att
umgås med fynden. En mera exemplariskt
utförd grävning och framför allt en så
fulländat systematisk och skrupulöst
omsorgsfull bearbetning av fynden kan ingen
expedition uppvisa. De utställda föremålen
äro redan nu nog för att ge en
föreställning om vilken betydelse denna
jättegräv-ning trots tidens dock så grundliga
förstörelseverk där ute i fältet kommer att
få för framtida forskning. En blick på
inventariekatalogens elegant och praktiskt
uppställda sidor talar i siffror sitt klingande
tydliga språk: vid slutet av 1935 hade
funnits och preparerats 259 bronsföremål,
3 058 inskrifter, 1 921 lampor, 940 terra-
F au nen från brunnen.
cottastatyetter o. d., 599 skulpturföremål
av sten, 6 208 vaser, 4 649 stämplade
am-forgrepar och 41 290 mynt! Men
fyndplatsen är också den jämte Akropolis
centralaste orten i hela den grekiska kulturvärlden.
De flesta och bästa av de enskilda fynden
hava funnits i brunnar och cisterner.
Sådana hava hittats i massor. En av dem
var 23 m djup och innehöll en
vetenskapligt sett ytterst värdefull fyllning bestående
av »avskräde» från 300-talet f. Kr. Av ett
otal bitar från detta avskräde hava flitiga
händer i huset vid Observatoriegatan
plockat samman den underbara faunen. Utom
den för den topografiska bestämningen så
viktiga Hadrianusstatyen är kanske främst
att nämna en tyvärr starkt fragmentarisk
men härlig staty föreställande
segergudinnan. Förmodligen har en bevingad Nereid
suttit som akroteriefigur på takkrönet över
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
