Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Amerikanarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Natan V almin
A ugustus.
en gavel. Grävningens porträttserie börjar
bliva synnerligen representativ. Ett
förunderligt fullständigt bevarat porträtt i
hermform av en »kosmet» (föreståndare för
efebernas militära och skolutbildning) från
sengrekisk tid visar oss i sitt realistiskt
tydliga anlete, hur de atenare sågo ut
som fylkade sig kring Dexippos för att
möta herulernas härjande nordbohop. (Man
anser f. ö., att hela Agora ödelagts av dessa
heruler 267 e. Kr.) De romerska
kejsar-porträtten äro både många och utmärkta.
Mest imponerar kanske Augustusporträttet.
Claudius, Faustina d. y. och Septimius
Severus återge den välkända typen från resp.
tidevarv.
Viktiga resultat hava också vunnits vid
de »bottenskrap», som på olika håll
företagits ned till klippbottnen. Agorasänkan
har varit en av de tidigast bebyggda
delarna av Aten. Från den geometriska
tidens (c:a 900—700) i övrigt så dunkla och
monumentfattiga tid har man gravar och
lösa fynd. På Areiopagkullens sluttning
hittades ett av de ytterst få geometriska
hus, vi överhuvud taget äga. Dess plan är
oval. Från den föregående, mykenska
perioden (1600—1000) äro fynden talrika. Ett
av de intressantaste är en guldring med
ingraverade figurer. Man ser en manlig
figur, som i ett rep e. d. efter sig leder
tvenne kvinnor. Man frestas lätt att
ansluta sig till det förslag till tolkning som
gjorts: den grymme kung Minos på Kreta,
under vilken Aten var tributpliktigt, med
två av sina offer, de sju atenska flickor,
som årligen skulle sändas till honom.
Vasfynden innehålla många dyrgripar,
fragment av alster från de stora och största
atenska keramikmästarnas verkstäder.
Bland dessa fynd spela os^raÆa-skärvorna
en för historien viktig roll. På dessa
kruk-skärvor äro inristade namnen på de
personer, om vilkas öde, landsförvisning eller
ej, den atenska massjuryn hade att rösta.
Bland namnen känna vi igen Themistokles,
som kommer igen ofta, för att blott nämna
ett enda.
Det vore orättvist och ofullständigt att
i detta sammanhang förbigå ett svenskt
inslag i de amerikanska grävningarna.
Uppe på Akropolisklippans
svårtillgängliga nordsluttning gick en dag en
svenskfödd medlem av den amerikanska skolan
och synade klippväggen i dess sprickor och
andra håligheter. Hundratals andra
arkeologer hade varit där uppe före honom.
Ingen hade lagt märke till något särskilt
märkvärdigt. Men Oscar Broneer, ty så heter
mannen (smålänning till börden) fann den
nästan utplånade inskrift, som förrådde en
Afrodite- och Eroshelgedom där och som
givit upphovet till en av de viktigare och
resultatrikaste grävningarna i sitt slag.
Helgedomen med dess primitiva och
speciella inrättningar för
kärleksgudomlighe-ternas kult gav nämligen till resultat en
mångfald fynd och iakttagelser av dittills
obekant natur, men dessutom ledde den
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
