Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska Teatern i Helsingfors. Av Eric Olsoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erie O l s o ni
möte den 16 december 1915 — ett historiskt
datum i vår teaterhistoria — valdes en
inhemsk styrelse, och i anslutning till detta
val beslöts på ett nytt möte tre dagar senare,
att garantiföreningen under den kommande
treårsperioden skulle »upprätthålla en
inhemsk talscen under namn av Svenska
teatern, med rättighet för teaterns ledning
att engagera ett antal svergesvenska
artister, i den mån de konstnärliga kraven det
fordra, ävensom anordna gästspel av
skandinaviska konstnärer». I huvudsak enligt
dessa principer har Svenska teatern i
Helsingfors sedermera drivit sin verksamhet.
Vid talscenen har dock småningom anställts
också vokalt utbildade artister för de mera
krävande rollerna i de lyriska programmen,
vilka teatern — såsom ett offer åt tidens
smak -— varit tvungen att taga upp på
spellistan för att tillfredsställa sin stora
och heterogena publik.
VI.
Så hade då Finlands svenskar äntligen fått
en nationalteater—efter »mångagoda
ansatser, de vackraste förhoppningar och många
missräkningar», och vi kunna tillägga:
efter bittra strider. Ty det var mången
som glömde att striden gällde en princip
och icke enskilda personer. Ej heller voro
strävandena för en inhemsk svensk
scenkonst dikterade av någon nationalism i
negativ mening (såsom det gjordes
gällande!) utan av en önskan till oberoende och
självhävdelse, en längtan att frigöra och
befrämja de anlag för dramatisk konst,
vilka bevisligen funnos också hos de svenska
finländarna. En representativ
»nationalteater» — med allt vad detta begrepp
innebär — kunde naturligtvis Svenska teatern
i Helsingfors icke bliva med ett tag. Den
måste först genomgå de första
experimentårens hårda prövningar och många
motgångar innan den förvärvat den säkra
organisation och nått den populära ställ-
ning, som den i våra dagar faktiskt har.
Den första treårsperioden var den svåraste;
den nya styrelsen, vars ledande män voro
direktör August Arppe, professor Axel
Wallensköld och den nya teaterskolans
föreståndare, Nicken Rönngren, kämpade
tappert mot en oförstående opposition, mot
dyrtid och mot organisatoriska svårigheter.
En god hjälp fick teatern i den energiske
danske skådespelaren Adam Poulsen, vilken
under ett par år (1916—18) verkade som
»konstnärlig ledare», om också hans
anställning måste betraktas som ett vågat
experiment. Vid det första trienniets slut
hotades den unga scenen av en allvarlig kris,
som emellertid med gemensamma
ansträngningar avvärjdes, och sedan dess har
teaterns utveckling och konsolidering fortgått
i ett relativt lugnt tempo utan några
störande avbrott.
Förtjänsten av att utvecklingen tagit
en så lyckosam gir måste i främsta rummet
tillskrivas Nicken Rönngren, alltsedan 1919
Svenska teaterns verkställande direktör.
I honom har vår svenska Thalia haft en
chef, som med aldrig svikande intresse skött
sin ansvarsfulla post och som fullkomligt
osjälviskt i snart tre decennier gått upp i
arbetet för den finländska scenkonstens
bästa. Men han har också haft den för en
teaterchef ovanliga turen att få leda en
ensemble av offervilliga, energiska och sitt
kall hängivna artister. Till den kärntrupp,
som följde med Folkteatern, anslöto sig
under årens lopp de främsta förmågorna
från teatern i Åbo (som sedan 1919 i främsta
rummet rekryterats med sujetter från
Sverige), och från den sedan 1910
verksamma teaterskolan har ett flertal unga
begåvningar —■ bland dem ett par verkligt
stora talanger — förvärvats till den Svenska
scenen i Helsingfors.
Pessimisterna, som gjorde gällande att
den svenska folkstammen i Finland
saknade de andliga resurser vilka krävdes för
att skapa en nationalteater, ha lyckligtvis
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
