Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Narvamonumentet. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N arvamonumentet
I v angör o ds fästning med Hermansburg i bakgrunden. Pennteckning
av Ferdinand Boberg.
kanske härvid främst på de bägge
gränsfästena vid den breda Narovafloden: den
tyska ordensborgen Hermansburg på
västra stranden och den ryska
fästningsstaden Ivangorod på den östra. Visst
äro dessa medeltida platser intimt
förbundna med vår krigshistoria — men
liksom Revals borg och stadsmurar ha de
tillkommit före det svenska herraväldet.
Nej — det är själva staden Narva med dess
omgivande vallar, bastioner och
kassematter, som ger en svensk oförglömliga intryck.
En svensk konsthistoriker har nyligen
framhållit den »romerska anda», som främst
genom Tessinarna satte sin prägel på det
senare svenska 1600-talets arkitektur.
Ingenstädes spårar man den så tydligt som
här i Narva, där stadsbilden utformats
enligt den enhetliga, rätlinjiga stadsplan,
som var tidens ideal.
Står man på Narvas torg och betraktar
dess monumentala barockbyggnader:
rådhuset, börsen och våghuset, har man en
känsla av att här fattas blott 1600-talets
svenska soldater för att man skulle tro
sig förflyttad till karolinska tiden. Liksom
antikens romerska legionärer byggde
regelbundna lägerstäder fjärran från hemlandet,
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
