Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Narvamonumentet. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N arvamonumentet
P atricierhus vi å N arvas torg.
I vad utsträckning detta inflytande hann
göra sig gällande inom de baltiska
besittningarna är endast föga utforskat.
Allbekant är att den mäktiga tysk-baltiska
adeln genom ett envist fasthållande vid
sina privilegier härvid spelade en negativ
roll. Givetvis har dess strängt
konservativa och retarderande inflytande över
Estlands och Livlands förvaltning varit
starkare och svagare under skilda epoker av
vår stormaktstids historia; det bröts först
ned av Karl XI under en storm av
opposition. Att »svenskväldet» åtminstone tidvis
inneburit förbättrade kulturella
förhållanden för den inhemska estniska och lettiska
befolkningen torde vara allmänt erkänt.
Den energiska verksamhet, som den
myndige Västeråsbiskopen Johannes
Rudbeckius där utvecklade för att ordna de
kyrkliga förhållandena, vittnar även om
förståelse för allmogens betryckta läge, och ännu
i dag ihågkommes hans liksom den här i
Sverige nästan obekante prästen Forselius’
insatser för folkundervisningen. Likt en
romersk prokonsul framträder den myndige
generalguvernören Johan Skytte, vars
insatser främst spåras i upprättandet av
Dor-pats universitet och hovrätt. Det karolinska
enväldets stränga ämbetsmannavälde
personifieras främst av generalguvernören
Johan Hastfehr, som fördomsfritt upptog
till rättslig prövning allmogens klagomål
över dålig behandling eller orättvisa pålagor
från adelns sida. Det är med beundran man
iakttar hur denne karolinske general sökte
höja den försummade andliga odlingen inom
den riksdel, han satts att förvalta. Han var
en varm gynnare icke blott av Dorpats
universitet utan även av den livländska kyrkan.
»Jag kan försäkra», skriver han, »att i
Sverige äro stallen —■ och här krogarna
•—• bättre byggda än kyrkorna och kapellen
på många orter i Livland. Redan förlidet
år, vid den resa jag då gjorde genom landet,
märkte jag detta med förvåning och suckan.»
Hastfehr är liksom Skytte den
målmedvetne representanten för den starka svenska
statsmakten inom ett föråldrat feodalsam-
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
