Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Narvamonumentet. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf Schück
De forna svenska bastionerna mot Nar o v a. I bakgrunden den forna
svenska domkyrkan, där Karl XII höll Te Deum efter Narvasegern.
hålle. Även de ringaste fingo en känsla av
att de dock äro »kronan Sveriges undersåtar»
— ett dåtidens romanus sum — och till
konungaborgen i Stockholm inströmmade
böndernas böneskrifter. I vad mån de
genom Karl
XI:sreduktionframkalladebonde-reformerna innerst föranletts av fiskala
eller människovänliga motiv, kan här ej
upptagas till närmare behandling. Genom
att till kronan indraga 5/g av alla
adelsgods skapade Karl XI här en oerhörd
statsdomän, vars förvaltning en lettisk
historiker träffande jämfört med de
romerska kejsarnas »patrimonium». Adeln
förvandlades till kronans tjänstemän och
arrendatorer, allmogen till kronobönder. I
mycket syntes detta innebära inledningen
till en social omvälvning, som dock aldrig
kom att genomföras på grund av vårt
stormaktsväldes fall. Uppenbart är, att
konungen i en skrivelse till det livländska
ridderskapet med indignation fördömde det
»eländiga slaveri och den livegenskap, under
vars ok så många kristna dignade,» och
han uppmanade dem att upphäva denna
barbariska institution. Ur svensk synpunkt
begär man ingen skönmålning av den
inhemska befolkningens sociala förhållanden
under det svenska väldet; det är ur alla
synpunkter bäst att den frågan
fördomsfritt får utredas av den estniska och lettiska
historieforskningen. Så mycket har dock
härvid framgått, att den svenska
byråkratien i stort sett var aktad genom sitt
nit och sin oväld och att den utgjorde en
ofta hälsosam broms på den tysk-baltiska
adelns och borgerskapets strävanden att
hävda med riksenheten oförenliga
privilegier. Dess insatser synes ha varit
betydande på de mest skilda verksamhetsfält. Det
må vara nog att här anföra ett omdöme
om svensktiden, som för ett halvt sekel
sedan gjordes av historikern Bruiningk, en
avkomling till de tysk-baltiska baroner,
som stodo i konflikt med den svenska
kronan: »Ännu i dag kan, när vi ställa vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
