Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Narvamonumentet. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N arvamonumentet
Erik Dahlbergs plan för utvidgning av Narva stad och
fästningsverk. 1685.
Krigsarkivet.
så att ett närmare samarbete etableras med
Nordeuropas sju småstater, så bör ju detta
ur svensk synpunkt hälsas med
tillfredsställelse. En dylik kontakt förutsätter dock
å ömse håll en ökad förståelse för ett
baltoskandiskt samarbete och en närmare
inblick i de olikartade kulturella och
materiella förhållanden, som råda på ömse sidor
om Östersjön. I närvarande stund är man
på god väg att uppnå detta mål beträffande
Estland, det land, vars historia ligger oss
närmast. Även från lettiskt håll har man
givit talrika bevis på en önskan att uppnå
intimare kulturella förbindelser med
Sverige, men här tarvas från svensk sida en
mera aktiv insats under den kommande
tiden. Beträffande Litauen befinna vi oss
ännu i begynnelsestadiet. De historiska och
kulturella förbindelserna under gångna tider
ha varit få eller inga, men detta utesluter
ej att fasta band kunna knytas mellan oss
och denna återuppståndna medeltidsstat.
Den omständigheten, att samarbetet hit-
tills på alla håll varit friktionsfritt och
oberört av alla inrepolitiska omkastningar,
bådar gott för framtiden.
Våra förbindelser med de baltiska
staterna få helt självfallet icke baseras på de
historiska minnenas bräckliga grund. Kunna
de emellertid skapa anknytningspunkter,
desto bättre. Genom att hugfästa
minnena av gemensamma öden kunna vi
befrämja det fortskridande närmandet
inom det nutida livets skilda områden.
Våra unga grannländer ha förvisso blicken
öppen för huru djupt traditionsbunden
den nutida svenska kulturen innerst är.
Man kan icke komma ifrån det faktum,
att just de svenska statsinstitutionernas
harmoniska och organiska utveckling under
tidernas lopp starkt bidragit till de
baltiska grannfolkens intresse för vårt folk
och dess kultur. Med samma sympati bör
även Sverige iakttaga, huru dessa nationer
under stora umbäranden och med små
medel, men med en brinnande entusiasm
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
