Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Narvamonumentet. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf S c hü c k
någon som helst svensk påverkan; här
hemma hade man föga vetskap om att det
gjorts någon kulturell insats till fromma för
befolkningen i de ostbaltiska besittningarna.
Impulsiva kritiker kunna stundom
utbrista: Vartill tjänar då allt detta
högtidlighållande av gemensamma historiska
minnen, de baltiska folken och främst esterna
önska något helt annat: en militärallians
till tryggande av det nationella
oberoendet. Gentemot ett dylikt betraktelsesätt
kunna flera befogade invändningar göras.
Inom de nordiska staterna förefinnes en,
måhända icke omotiverad motvilja mot
allianser och hitintills har det intima
samarbetet inom politiska,
juridiskt-administra-tiva, ekonomiska och kulturella områden
utvecklats oberoende av någon
förbundstraktat. Inbördes likställdhet och
ömsesidig förståelse för var nations speciella
intressen är här den fasta grund, man bygger
på. Varje allians förutsätter, att fördelar
och risker väga jämnt och att det starkare
landet har kontroll över att den svagare
förbundsbrodern icke indrager det i alltför
vidlyftiga engagemang. I själva verket
måste detta leda till utövande av ett visst
förmyndarskap över den svagare
förbundsbroderns utrikespolitik. Är nu detta
önskvärt? Man kan ur flera synpunkter besvara
denna fråga nekande. Vi böra härvid taga
i betraktande det ofrånkomliga faktum att
Sovjetunionens förhållande till de tre
baltiska staterna under de senaste åren varit
mera korrekt än man vågat hoppas på. Man
har icke hört talas om några »blödande
gränser», såsom fallet är i Tyskland
beträffande »polska korridoren» eller i Ungern,
då Trianonfredens landavträdelser
omnämnas. När alltså de tre baltiska staternas
gränser mot Sovjetunionen förbliva
accepterade, kan man icke begära mera,
allrahelst som man i fredsfördragen tagit stor
hänsyn till nationalitetsförhållandena.
Häremot kan man med visst skäl invända, att
den tredje internationalen d. v. s. realiter
Sovjetrepubliken —- dock bedriver en
underjordisk propaganda inom de baltiska
staterna. Häremot hjälper dock intet
försvarsförbund — det är vederbörandes ensak att
krossa denna inblandning i deras inre
angelägenheter, och den nuvarande
diktaturregim, som råder i de baltiska republikerna,
har härvid enastående maktmedel i sin
hand, i varje fall betydligt effektivare än
de i Sverige.
Det stora problemet för de tre baltiska
staterna är deras inbördes samgående —
det hägrande, men tyvärr ännu alltför
ofullständigt realiserade pan-baltiska
samarbetet. Endast genom att intimt sluta sig
samman till en intressegemenskap kunna de
estniska, lettiska och litauiska folken få en
starkare position — de representera i så
fall över fem miljoner invånare. Ehuru
aktningsvärda försök gjorts att realisera
samarbetets idé — t. ex. genom de regelbundet
återkommande baltiska
utrikesministerkonferenserna —• återstår här oerhört mycket
att göra, i varje fall om man jämför med
vad de nordiska staterna åstadkommit i
detta avseende. Det bör emellertid icke
förbises, att de tre unga länderna haft föga mer
än femton år att arbeta på detta mål, att
den ödesdigra Vilnakonflikten mellan
Litauen och Polen lagt en hämsko på alla
planer på pan-baltiska försvarsförbund och
att det nyss avslutade tysk-litauiska
handelskriget ej heller uppmuntrat idén om
pan-baltisk tullunion. Svårigheten ligger främst
i att den äldre, nu dominerande
generationen inom de tre länderna alltför litet
beaktat nödvändigheten av en intensiv och
praktisk kooperation inom alla områden.
Måhända kan man härvid hysa en
förhoppning, att ett yngre släkte, som vuxit upp
inom det befriade hemlandet och lärt känna
dess begränsade möjligheter, bättre skall
kunna förstå den pan-baltiska idéns stora
betydelse.
Kan sedan det baltiska blocket uppnå
en intim kontakt med de nordiska staterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
