Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Benjamin Höijers intryck från Paris år 1800. Av Olof Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benjamin H ö i j er s intryck från Paris år 1800
Antikgalleriet i Napoleons museum, öppnat 1800.
att jämföra den tyska nationens stormiga
uppvaknande och den franska republikens
dramatiska utveckling och begynnande
expansion? Det tjänar till intet att söka dölja,
att han med sin helgjutna karaktär och
spekulativa tankekraft erfarit en
besvikelse. Han hade funnit den galliska
huvudstaden ytterst vacker, liksom han högt
uppskattat männens älskvärdhet och
kvinnornas charm. Men i den virvel av
njutningar och nöjen som efter skräckväldets
ångestdagar gripit nästan hela Paris tycktes
det honom att »den stora nationen»
alltför mycket glömde bort det inre livets
helgd, samvetets bjudande majestät, den
mänskliga personlighetskänslans moraliska
värdighet. Kärleken till sanning och
skönhet hade givit vika inför j akten efter alltför
jordiska nöjen. I breven hem, framför allt
till hans förtrogna, grevinnan Rosenstein,
förklarade han utan omsvep att bjudningar-
na voro charmanta, kvinnorna vackra och
männen spirituella men att han förgäves
sökt i denna miljö sin egen passion för de
stora idéer, vilka höja själen, förädla
känslorna och vidga tankehorisonten. Man
föredrog det yttre skenet framför det inre
ljuset och levde i stundens njutningsrus
utan tillräcklig tanke på framtidens mål.
Societetsmedlemmarna följde dagens
växlande modenycker och ej det rannsakande
samvetets bjudande lag. Förnuftet
förvandlades till en tillmötesgående advokat och
tjänstaktig smilare i skarp motsats till
den svenske filosofens intellektualistiska
samhällsideal. Den högre societeten i Paris
föredrog nästan alltid ett gott skämt
framför ett gott skäl, vilket gjorde att det
nyckfulla modet behärskade även tankevärldens
andetempel. Salongernas älskvärda och
småaktiga intriger framkallade slutligen hos
honom en viss leda.
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
