- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofemte årgången. 1936 /
594

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Omkring »Batavernas sammansvärjning». Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl G.

Laurin

dyrbaraste och förnämligaste konstverk vi
ha i hela Norden utan också en av hela
världens märkligaste tavlor.

Då den som skriver detta besökte
Rem-brandt-utställningen på Rijksmuseum i
Amsterdam 1925, där Claudius
Civilis-målnin-gen var utställd, yttrade dess chef till mig:
»Om jag kunde, gåve jag gärna Nattvakten
mot Claudius Civilis.»

Nuvarande överintendenten och chefen
för Nationalmuseum, doktor Axel Gauffin
har i en sällsynt dokumenterad, ypperligt
skriven avhandling i Nationalmusei årsbok
för 1925, kallad »Claudius Civilis. En
målning och dess öden», på det allra
grundligaste vis skildrat målningens historia. Han
har härvid tagit hänsyr. till vad Nordens
forskare och kontinentens kommit till, då
det gäller den nyssnämnda ryktbara
tavlans historia från dess första framträdande
i 1660-talets Amsterdam. Vi följa dess öden
i Holland och sedermera i Sverige till våra
dagar. Det är ur denna fullständiga och
förträffliga utredning av det synnerligen
intresseväckande och invecklade problemet
det mesta av vad som här meddelas
om det stora mästerverkets historia är
hämtat.

Ar 1648 slöts den westfaliska freden.
Holland var definitivt befriat och staden
Amsterdam beslutade att till åminnelse
uppföra ett monumentalt stadshus. Det
ritades av Jacob van Campen och kallades
världens åttonde underverk. Redan 1655,
då det togs i bruk som stadshus — det är
nu under namnet het Paleis kungligt slott
—, var planen för galleriernas smyckande
med målningar uppgjord. Gauffin pekar på
hur man av den samtidigt levande
holländske nationalskalden Vondels dikt
»In-wijdinghe van het Stadhuis» får veta, att
man tänkt på bilder ur Claudius Civilis’,
»Borgarhjartats», som Vondel kallar honom,
historia. Man hade funnit en parallell mellan

dennes strid mot. romarna och samtidens
strid mot spanjorerna. Vondel skriver:

Man Borgarhjärtat ser, bataverfolkets hövding,
bekämpa örnars flock och Cæsars krigsbaner.

Han hade i sin diktning något av det
sinne för det pompösa och efter romerska
mönster formade, som hade sitt
motstycke i konsten och var som en antites
till den Rembrandtska germanska
romantiken. Vondel var vid denna tid nära vän med
f. d. Rembrandtlärjungen Govert Flinck,
som på 1650-talet var mera enligt den då
moderna smaken än hans gamle lärare.
Flinck gjorde på två dygn i kol och
vattenfärg en ofantlig skiss till en av de jättestora
lunetterna i stadshusets galleri. Bilden
föreställde Claudius Civilis’ sammansvärjning
mot romarna. Men redan i början av år
1660 dog Flinck. Även Rembrandt fick
beställning på en tavla till samma galleri
och av samma storlek, och man vet att i
början av 1662 en målning av Rembrandt,
föreställande Claudius Civilis, satt i
stadshusets galleri, varifrån den följande år är
försvunnen. På hösten samma år
utfärdades ett skuldbrev, vilket då det
upptäcktes 1884 ledde uppmärksamheten, som
Gauffin säger, på att Rembrandt arbetat i
stadshuset. Rembrandt förbinder sig i detta
skuldbrev att till en viss van Ludick betala
»fjärdedelen av allt, som Rembrandt
uppbär för förändrandet av den bild han
levererat till stadshuset, och detta såväl av
den summa, som Rembrandt har att fordra,
som av det han för framtiden kommer att
erhålla». Man ville således, att han skulle
vidtaga ändringar på tavlan, och slutligen
ville man alis ej ha den.

Man får djupt beklaga, att Amsterdams
fäder voro så bundna av den då rådande
tidssmaken, att Rembrandts underbara
tavla blev avlägsnad; men man får ej döma
dem alltför hårt för denna deras begräns-

Axel Gauffin : Batavernas sammansvärjning. Skådespel i ett förspel och tre akter. p. A.
Norstedt & Söner, Stockholm.

594

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1936/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free