Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Carl d’Unker. Av Eskil Cronlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl d’ U n k e r
Carl d’Unker: En s pel s al i Wiesbaden (Detalj). 1864.
Göteborgs Konstmuseum.
förmåga och tekniska kunnande firat så
stora triumfer som i denna målning, där
ett fyrtiotal figurer av olika raser och
nationaliteter på ett så levande sätt blivit
individualiserade.
d’Unker hade sommaren 1864 i ett brev
till sin moder uttryckt en önskan att få
tillfälle att avlägga ett besök hemma i
Sverige, något som av olika omständigheter
ej då låtit sig göra. Sommaren 1865 blev
emellertid resan verklighet. På hösten
samma år erhöll d’Unker av den svenske
konungen professors titel.
Trots framgångarna skulle d’Unkers sista
levnadsdagar fördystras av synnerligen
tragiska omständigheter. Efter att
slutli-42—Ord och Bild, 45 :e årg.
gen ha genomkämpat den sjukdom i
armen, av vilken han under flera år lidit,
drabbades han av lungsot och maglidande.
I oktober 1865 — han hade då återvänt till
Düsseldorf — skrev d’Unker till Edvard
Bergh, att han för att återvinna sin hälsa
och samtidigt göra studier till nya
målningar planerat en resa till Spanien, vilken
han dock på sin läkares inrådan måst
uppskjuta.
Slutet kom förr än någon anat. Redan
den 18 mars 1866 innehöll emellertid »Die
Dioskuren» en notis om d’Unkers inträffade
död. Den 23 i samma månad dementerades
uppgiften, som genom ett beklagligt
misstag influtit både från Düsseldorf och Bre-
657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
