Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Bellmans dramatiska arbeten. Av Arvid Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Stålhane
refuserad av aktörerna. Den är i motsats
till Kaffehuset icke versifierad, men har
inslag av kupletter. Scenen är
Kungsträdgården, av skalden tidigare så livligt
skildrad i Fredmans 37:de epistel, och handlingen
utspelas vid det här belägna »Maja Lisas
kaffestånd». Strax före slutet sker en
scenförändring. Man ser yttre borggården av
Stockholms slott, från vars balkonger de i
ryska kriget tagna troféerna,
huvudsakligen fartygsflaggor med Andreaskorset, äro
uthängda. Under tonerna av en marsch
föras dessa troféer sedan över scenen (för
att hängas upp i Arsenalen) under det de
bärande soldaterna sjunga:
Dessa flaggor vittne bära
Om svenska sjömäns mod . . .
Det är icke omöjligt att det just är denna
onekligen effektfulla sluttablå, som gjort
att pjäsen icke blivit spelad. Det inskränkta
scenutrymmet kunde lätt ha givit det hela
en parodisk anstrykning.
Den politiserande och skvallrande
kaffehusmiljön är sålunda densamma i Bellmans
båda krigspjäser. Även spelöppningen är
lika, och den påflugna tidningskolportören
i Kaffehuset motsvaras i den senare pjäsen
av en talför soldatänka, som bjuder ut
körsbär, och som för övrigt får en viss
liten betydelse för det försök att skapa intrig,
som Bellman här verkligen vågat sig in på.
En annan parallell är juden Efraim —
doktor Adrian, båda tysktalande. Att dessa
personer äro mer eller mindre porträtt torde
vara ganska säkert. Därför talar icke minst
de skarpt markerade särdrag, varmed
Bellman utrustat dem. Några av de
originellare officerstyperna ha också utan tvivel
haft sina motsvarigheter i verkliga livet.
Dylik enklare typskildring är Bellman
emellertid icke ensam om bland tidens
komediskrivare. Dels måste det ju vara ganska
tacksamt, att låta publiken känna igen
några lätt karikerade Stockholmsfigurer,
dels berodde det ofta helt enkelt på att man
i brist på förmåga att kunna skapa verkliga
typer sökte ge sina komedier ett ökat liv
genom att införa privata personer, vilka
genom någon egenhet gjort sig kända i
vidare kretsar. Så var åtminstone säkert
fallet med Bellman, vars personager annars
äro föga individualiserade. Tidens
teaterkrönika erbjuder en mångfald exempel på
dylik »karaktärsteckning». Icke ens Gustav
III drar sig för densamma. Just i sitt bidrag
till »krigsdramatiken», det lilla ovan
omtalade tillfällighetsstycket Födelsedagen,
skriven som ett tack till Stockholms
bor-garbeväpning, har han infört en högdragen
adelsdam, vars förebild de initierade icke
torde haft svårt att upptäcka. (Levertin
har uppmärksammat, att Gustav III i
pjäsens abbé lätt karikerar den för sina
originella tonmålningar beryktade abbé Vogler.
Däremot nämner han ej att den i rollistan
upptagne »Sekreteraren», som bl. a. sjunger
kupletter till sin cittra, helt enkelt är
Bellman, »il Signor Improvisatore», som Vogler
här karakteristiskt nog kallar honom. Efter
allt att döma har skalden själv kreerat
rollen.) Särskilt excellerade Kexél i denna
sorts porträttkonst. Att Bellman i samband
med juden Efraim även velat göra
några allusioner på den i ordets alla
bemärkelser välkände stockholmske
juveleraren Aaron Isaac, »en viss Juveler»,
är nog troligt. Denne hade ju avsevärt
bidragit att finansiera Gustav III:s ryska
krig och uppehöll f. ö. rätt nära
förbindelser med hertig Carl till vilkens ära pjäsen
är skriven. —- Vad »Adrian, en tysk doktor»
beträffar, så är hela hans framträdande så
särpräglat, att man med skäl kan misstänka
att figuren är tecknad efter modell. Dylika
tyska kvacksalvare voro icke ovanliga i
Stockholm, och denne synes ha utmärkt
sig för sin ovanliga fetma och en urmodig
allongeperuk, som vid denna tid måste ha
väckt ett visst uppseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
