Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gripsholm
T eater salongen.
regenterna, om vilken man vet, att han
sökte bilda ett galleri av samtida furstars
porträtt. Om han genomförde denna tanke
och vilket av hans slott som hyste en sådan
samling, är ej bekant. Det är emellertid ej
uteslutet, att en stor del av de tyska och
svenska porträtt och de figurtavlor —■
omkring ett hundratal —• som stå
specificerade i Hedvig Eleonoras
Gripsholms-inventarier hopbragts redan av Karl och
Kristina d. ä. De flesta av porträtten
—• t. ex. bilderna av Kristinas föräldrar —
och ett mindre antal av figurmålningarna
ingå ännu i galleriet.
De största nyförvärven av
fursteporträtten kommo till Gripsholm efter de stora
kungliga arvskiftena under 1700-talets förra
hälft. Ett utomordentligt stort tillskott
fick samlingen dessutom efter Gustav
III:s död, då betydande delar av
porträttbe-stånden på Ulriksdal, Karlberg och
Drottningholm överfördes hit. (Gustav III:s eget
märkligaste bidrag till samlingen hade
varit de stora bilderna i hans runda salong.)
Efter ytterligare överflyttningar på
1800-talet utgör nu det furstliga
porträttgalleriet en av de förnämsta samlingar som i sitt
slag existera.
Det nationella porträttgalleriet leder sitt
upphov tillbaka till Gustav III:s intresse
för fosterlandets minnen. Den grund han
här lade till en sådan samling var ej
kvantitativt särskilt betydande. Bland de svenska
bilder han ditförde voro dock en så märklig
serie som Ehrenstrahl konterfej av Karl
XI :s rådsherrar och enstaka porträtt av
så ojämförligt värde som drottning
Margareta Leijonhufvuds helfigur.
Den som i stort kom att förverkliga denna
fosterländska tanke var en av de
efterlevande gustavianerna, överkammarherren
friherre Adolf Ludvig Stjerneld. 1822 fick
han Karl XIV Johans uppdrag att utveckla
det svenska galleriet. Med en outtröttlig
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
