Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den svensk-indianska katekesen. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isak Collijn
vid Uppsala universitet Gustaf Peringer
Lilljeblad, som år 1695 utnämnts till k.
sekreterare och censor librorum: år 1703
blev han kunglig bibliotekarie. I
Riksarkivet finnes bevarat att memorial, som
Lilljeblad uppsatt och i vilket han påpekar,
»att Lutheri Catechismus är för handen på
det Americanske eller West-Indiske språket
öfversatt, hvilken märkeligen skulle kunna
tjäna så wäl de Swänske Christne uthi
America som de Barbarer och hedningar
till salighetens ljuss, där som wijd detta
tillfället blefwe till trycket befordrad, och till
det fattiga folcket öfwerskickad». Han
skildrar även i detta memorial den metod, som
översättaren M. Johan Campanius använt:
»Anlangande methoden uthi
öfwersättan-det, så har Autor först utsätt thet
Ameri-caniska språket med Latinska bokstäfwer,
distinguerat orden med sina commata och
puncta, som med wissa accenter betecknadt,
då stafwelsen skall longt eller kortare
uth-föras. Under hwart och ett buud, böön
eller Skriftenes språk är bifogad en
uth-tydelse på Swänska. Näst efter
Catechis-mum följer ett Vocabularium på
Ameri-caniske språket, med en Swänsk
uthtolk-ning, hwilcket en stor nytta med sig hafwer,
både för de lärde och curieuse att deraf
inhämta thet Barbariske språkets egenskap,
som och gagneligit för dem som ifrån Europa
till Americam resa. Följer sedan några
phrases och colloquia på bemälte språk,
som äfwen wäl äre ställte efter thet
Barbariske Folkets maner till att tala.
Därefter har Autor tillagt en Indicem på månge
Barbariske ord hwilka han bewijsar,
så-wäl som störste delen af det språket hafwer
sin grund och ursprung af Hebraiskan.
Sidst är ett Vocabularium af Munquesiske
språket, hwilke Barbarer dagligen umgås
med de Swänske, och drijfwer uthi America
handel med dem». Om kostnaderna för
tryckningen säger han, att de torde uppgå
till vid pass 300 rdr silvermynt. Han
föreslår även att kartan, som hänger i kungl.
rådsalen, »uthi kopparstick afftages» och
sättes framför katekesen, till vilken ett
företal fogas. Han tillägger, att Campanii
arvingar uttrycka sin underdåniga
tillförsikt, att Kungl. Maj:t i nåder upptager
deras framställning. På samma memorial
finnes en anteckning »affirmerat», vilket
visar, att ansökningen beviljats, vidare har
antecknats, att brev avgått till
statskontoret den 17 apr. 1696 angående
utanord-nande till sekreterare Lilljeblad av 300
daler silvermynt. Katekesen trycktes i en
upplaga av över 600 exemplar i det
Bur-chardiska tryckeriet. Åtminstone en del av
upplagan bands i bruna pappband med
Karl XI:s namnchiffer i guld på båda
pärmarna. Företalet till katekesen är författat
av Lilljeblad, som även övervakade
tryckningen och hade den språkliga granskningen
om hand. Ett av de exemplar av katekesen,
som tillhöra Kungl. Biblioteket, har varit
Lilljeblads eget.
Campanius’ katekes kom kanske icke till
så stor användning, som författaren en
gång och utgivarna senare hoppats. Vi ha
emellertid direkta underrättelser om att
den använts vid missionsarbetet bland
indianerna, så bl. a. av den i svenska kolonien
mångbetrodde Carl Springer, som i slutet
av 1600-talet anlänt till Delaware. Han
läste ur katekesen för indianerna och
undervisade deras barn i den. Men det är
osäkert, om någon indian låtit döpa sig
och upptagits i den lutherska församlingen.
En av de av Svedberg utsända prästerna,
Rudman, skriver i ett brev om indianerna
att »de äro ock mycket benägne att höra
Catechismum på sitt språk tryckte, den
våre, vilka deras språk såsom sitt eget
kunna, för dem läsa ...» Att
indianmissionen oaktat den mellan svenskarna och
indianerna bestående vänskap, som sedan
blev föredömlig för William Penn och hans
engelska kväkare, dock icke gav större
resultat, beror väl också på, att
indianerna snart decimerades och drogo sig
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
