Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - ASEA. En världsomfattande svensk storindustri. Av Helge Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Svensson
J. S. Eåström.
Man började omedelbart uppföra nya
verkstäder, och. dessa blevo färdiga så att man år 1892
kunde börja fabrikationen. Det blev dock ej
Fredholm förunnat att se resultatet av detta
sitt arbete, han avled nämligen i slutet av
år 1891 och efterträddes då i styrelsen av
disponenten Wijkman.
Några ord om O. F. Wijkman, som
kommit att spela en så betydande roll i Västerås
senare historia, äro säkerligen på sin plats.
Wijkman arbetade sig upp på grund av egen
duglighet, blev i unga år verkmästare vid
John Thermænius Verkstäder för
lantbruksmaskiner i Torshälla och kom sedermera till
Hallstahammar, där han blev verkmästare
och byggnadschef vid bruket. År 1874
grundade han Västerås Mekaniska Verkstad.
Han var en fantasifull man, energisk och
optimistisk. Han står bland stiftarna till många
betydande industriföretag, som ännu leva.
Utom Asea kunna nämnas Svenska
Metallverken i Västerås och Morgårdshammars
Mekaniska Verkstad. Han startade dessutom
Västerås Masugnsaktiebolag samt ett flertal
småföretag i staden, och hans namn är
sålunda intimt förbundet med den industriella
utvecklingen i Västerås.
I samband med Aseas överflyttning till
Västerås byggdes på Wijkmans förslag den
lilla kraftstation, som ännu finnes kvar vid
den s. k. Turbinhusbron i staden, och som
garanterades kunna lämna 70 hk. Asea
arrenderade denna mot en årlig avgift av
6 000 kronor.
Vid denna tid hade Jonas Wenström gjort
sin ovan omtalade betydelsefulla uppfinning
av trefassystemet. Redan 1889 synes han ha,
varit fullt på det klara med de bärande
idéerna, och en patentansökan, som
inlämnades i början av 1890, ledde till patent i Sverige,
England och några andra länder år 1891. Det
förefaller emellertid, som om varken
Wenström eller någon annan vid denna tid insåg
av vilken genomgripande betydelse denna
uppfinning var. Wenström hade visserligen
konstruerat och byggt en generator, en
transformator och en motor, vilka samtliga
finnas välbehållna på Aseas museum, men
någon systematisk fabrikation planlades icke.
Lyckligtvis fick Asea dock i sin tjänst en man,
som hade både öga för trefassystemets värde
och förmåga att omsätta Wenströms idéer till
praktisk användning. Denne man var
ingenjören Ernst Danielson, ett av de mest
betydande namnen inom svensk
elektroteknik.
Danielson var född 1866, blev student i
Uppsala 1883 och genomgick sedan Tekniska
Högskolan, från vilken han utexaminerades
år 1887. Efter en del anställningar i Sverige
och utlandet, bland annat i Amerika, där
han trots sina unga år gjorde sig synnerligen
bemärkt, kom han år 1892 till Asea som
konstruktör. Såsom sådan ledde han tre
verkliga pionjärarbeten, nämligen
kraftöverföringen Hellsjön—Grängesberg samt
elektrifieringen av valsverken i Boxholm och Hofors.
Jonas Wenström, som från barndomen hade
en synnerligen klen fysik, avled år 1893,
och det blev då Danielson, som fick upptaga
hans fallna mantel. Danielson lämnade Asea
1895 för att arbeta självständigt i Stockholm
(han var bl. a. lärare vid Tekniska Högskolan),
men återkom år 1900 till Asea som bolagets
tekniske chef. Han har gjort en hel rad
uppfinningar, bland vilka må nämnas
autosyn-kronmotorn och tandemmotorn. Det blev
honom ej förunnat att länge arbeta på det
fält, där han med en sådan framgång varit
verksam. Redan 1907 slutade han sina dagar,
liksom Jonas Wenström ett offer för
allhär jaren tuberkulosen.
Jonas Wenströms och Ernst Danielsons
livsverk fullföljdes av Arvid Lindström,
vilken som elev var med redan på
Arboga-tiden. Lindström är född 1866, blev fil. kand.
i Uppsala 1889 och ägnade sig sedan åt ingen-
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
