Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - ASEA. En världsomfattande svensk storindustri. Av Helge Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASEA
jörsyrket. Han blev med tiden professor vid
Tekniska Högskolan och har som sådan
gjort sig förtjänt av sina elevers synnerliga
tacksamhet och uppskattning. Lindström
blev 1916 konsulterande vid Asea och verkade
vid bolaget ända till år 1935, då han avgick
med pension. Han är fortfarande en verksam
man och har för något år sedan utgivit en
lärobok i elektroteknik. Lindström är
ledamot av Vetenskapsakademien,
Ingeniörs-vetenskapsakademien och fil. hedersdoktor
vid Uppsala Universitet.
Jämsides med Arvid Lindström var även
Robert Dahlander knuten vid Asea. Han
har liksom Lindström gjort sig känd för en
del betydelsefulla uppfinningar, var en av de
ledande männen vid järnvägselektrifieringen i
vårt land och var, när han avled år 1935,
sedan många år chef för Stockholms
Gas-och Elektricitetsverk.
Till de pionjärer, vilkas bild i korta drag
skisserats här ovan, sällar sig även
civilingenjör Kristoffer Bladin, som från 1883
var Ludvig Fredholms högra hand och
sedermera under flera decennier, slutligen som
direktörsassistent, följde Aseas öden.
Ingenjör Bladin började redan tidigt samla minnen
från den första elektrifieringen här i landet,
och han har på så sätt hopbragt
grundstommen till Aseas museum, som så småningom
vuxit ut till ett av landets större industriella
museer, omfattande c:a 500 nummer.
Den hastiga tekniska utvecklingen under
1880-talet följdes av en ekonomisk expansion,
som avspeglar sig i stegrat behov av
rörelsekapital. Detta hade vid flera tillfällen ökats
och var vid de båda moderbolagens
sammanslagning år 1891 500 000 kronor. Redan
1894 ökades aktiekapitalet till 600 000
kronor för att under de följande åren ytterligare
höjas. Man hade emellertid en mycket svår
utländsk konkurrens, varför bolagets ekonomi
blev starkt undergrävd, och svårigheterna
blevo allt större under krisåren 1900—1902.
Antalet levererade hästkrafter hade dock
varit i ständig ökning. 1891 levererades
sålunda sammanlagt 9x0 hk, men denna siffra
hade 1903 stigit till icke mindre än 43 200
hk. Arbetarantalet var vid denna tid 1 186
och aktiekapitalet 5 000 000 kronor.
Inför den situation, som de mångahanda
svårigheterna skapat, var en reorganisation
av Asea nödvändig, och här ingrep i behaglig
tid häradshövding Marcus Wallenberg, som
redan på 90-talet kommit att ekonomiskt
Arthur Lindén.
intressera sig för Asea. På hans initiativ
blev direktör J. Sigfrid Edström, då endast
33 år gammal, bolagets chef, och han allierade
med sig en del dugande män, bland vilka må
nämnas Aseas nuvarande chef, ingenjör
Arthur Lindén, ingenjör Emil Lundkvist, numera
disponent vid Bergslaget i Falun, vilken var
chef för tillverkningen, samt ingenjör J. L.
la Cour, den kände elektroteknikern, vilken
blev teknisk chef. Som försäljningschef stod
vid Edströms sida ingenjör John Fredholm,
en son till Aseas grundläggare.
Med den nya regimen fick bolaget så
småningom luft under vingarna. De första åren
upp till år x 910 lämnade visserligen icke
någon större förtjänst och ej heller någon
utdelning, men efter detta år har rörelsen
icke blott utvidgats, utan aktieägarna ha
även kunnat glädja sig åt en många gånger
storartad utdelning. Medelutdelningen under
de 33 åren från och med 1904 till och med 1936
är icke mindre än 5,7 % för stamaktierna,
vilket ju måste sägas vara ett utomordentligt
vackert resultat. Under direktör Edströms
era har aktiekapitalet genomgått många
förändringar både uppåt och nedåt men har
nu alltsedan år 1923 varit 75 milj. kronor.
647
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
