Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Tre provtryck av Stig Borglind. Av Otto G. Carlsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto G. C ar l s un d
för danandet av Europas ansikte behöver
man inte orda om. Borglind begagnade
naturligtvis varje tillfälle till studier, och
motiv behövde han inte söka efter. Vistelsen
i Grekland varade dock endast över
sommaren och med hans långsamma sätt att
arbeta blev resultatet ur kvantitativ
synpunkt inte stort. Däremot blev kvaliteten
sådan, att en Ingres kunde avundas honom.
Skissboken innehåller fem à sex färdiga
kompositionsutkast och ett trettiotal
detaljstudier. Den här visade kompositionen
i blyerts av Akropolis, är utförd i Falun
1936 på bas av dessa, och utgör den direkta
förebilden till den graverade plåten. En
jämförelse mellan teckningen och
provtrycket ger vid handen att avvikelserna i
det senare äro obetydliga. Ett hus i skogen
har flyttats till en annan plats, en liten bit
väg har uteslutits, några cypresser i
bergsskrevorna ha kommit till o. s. v.
Den rediga kompositionen i
pyramidform har han begagnat sig av tidigare,
bl. a. i det här visade bladet Salzburg
(1932—33). Uppläggningen är typiskt
Borg-lindsk och knappast sedd hos någon annan,
i varje fall inte hos någon svensk grafiker.
Den består av ett myller av detaljer i
förgrunden, därefter ett lika detaljerat
skogsparti som förmedlar övergången till
mellanplanet, eller centralpunkten i
framställningen. Detta mellanplan består i båda
fallen av en klippa på vilken hopats
arkitektur. I bakgrunden ser man vida landskap
och bergsformationer. I första ögonblicket
tänker man kanske inte på vilken
fenomenal prestation en sådan komposition är,
men gör man sig besväret att med ett
förstoringsglas undersöka detaljerna, skall man
finna att Borglind inte står de gamla
grafikerna från 1400- och 1500-talen efter.
Det är få, om ens någon, som i vår tid
tagit sådana krafttag. Men falutiden
räknas väl inte med samma klockslag som
stockholmstiden, inte heller efter samma
taxa. Och ändå måste man erkänna att en
i8~
Stig Borglind: Döda fåglar.
Blyertsteckning. 1937.
fessorn uppmärksam på hans förtjänster
som tecknare och konservator. Borglinds
stora hobby är att restaurera antikviteter,
och när han någon gång vilar sig efter det
påkostande graveringsarbetet, sysslar han
med sådant. Expeditionen behövde just en
skicklig och kunnig man för kopierings- och
restaureringsändamål, och det föll nu på
Borglinds lott att ta itu med detta arbete.
Men därförutom hjälpte han till att ordna
montrerna i svenska muséet i Nauplion.
Detta uppdrag gav honom en oväntad
anledning att besöka Grekland, ett besök
som väl under andra omständigheter
näppeligen kommit till stånd. Den direkta
kontakten med antiken, vilken han i likhet
med de flesta nordbor haft en svärmisk
förälskelse till, gav honom nya, rika
impulser. Grekland har alltid varit och är
alltjämt en outtömlig källa ur vilken den
västerländska konsten hämtar sina största
skatter. Vad den klassiska konsten betytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
