96 (Ord och Bild / Fyrtiosjunde årgången. 1938)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från impressionism till surrealism. Några reflexioner kring utställningen i Petit Palais 1937. Av Gustaf Engwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf Engwall

M ar c ei Gr om air e: La toilette. 1924.

ting, fäste man sig särskilt vid några modeller,
vars på samma gång sensuella och eteriska
karnation mjukt smälte in i det från sidan
belysta rummet med dess rikt varierade
ljusreflexer. Bonnard är en stor målare och jag
tvekar knappast att sätta honom främst bland
Frankrikes nu levande konstnärer.

Vuillards måleri, som i stort sett rör sig
inom samma motivkrets, står mera på
verklighetens grund. Det saknar mycket av
kollegans diktande och visionära förmåga, men
har både värme och charm. Han kan närmast
karakteriseras som intimist och skildrar med
älsklighet och hänförelse det stilla hemlivets
lugna atmosfär.

Ett mycket starkt intryck gjorde också
Marquet (f. 1875), som — kanske av en slump
•—kommit att hänga i rummet intill Vuillard.
Det finns nämligen en viss inre släktskap
mellan dessa bägge konstnärer i deras
lågmälda, förfinade, färgspråk, även om
motivkretsen väsentligt skiljer dem åt. Marquet
visade en rad töckniga, ofta grått i grått hållna
vinterbilder från Seinekajerna, egendomligt
nära befryndade med Hjalmar Grahns
stockholmsbilder. Jag nämner namnet Grahn, ej
för att insinuera någon påverkan på den

svenske målaren, utan endast för att med ett
enda ord karakterisera en sida av Marquets
konst. I några mariner på senare år från
Medelhavets kuster har Marquet högst
betydligt drivit upp sin färgskala i klart lysande
lokalfärger med kanske ej alltid så lyckligt
resultat, men man kan ändock med fullt
fog räkna honom till en av de finaste
valörmålarna i nutida fransk konst.

Med hänsyn till utställningens rätt
programmatiska sammansättning är det helt
naturligt och riktigt, att de radikala
riktningarna i tidens konst givits det största
utrymmet. Särskilt intressant var det att
följa utvecklingen hos »Les fauves», vilka
med Matisse som ledare, framträdde omkring
1905. Rörelsen var ju en direkt reaktion, dels
mot impressionismens formlöshet och orena
färger, dels mot neoimpressionismen, som
slagit över åt andra hållet med sina till
ytterlighet gående färgteorier. Det fauvistiska
måleriet med dess brutala färgskala och
expressiva, klart van Gogh-påverkade
teckning blev dock endast en utgångspunkt, från
vilken de unga var och en efter sitt
individuella temperament kunde söka sig fram till en
egen stil. Man har numera också svårt att
föreställa sig att såväl Friesz och Vlaminck
som Derain och Braque den gången hörde
till den fauvistiska falangen.

Fauvismens banerförare och det moderna
genombrottets store målare Matisse (f. 1869)
visade en ståtlig samling dukar, som gav en
fyllig bild av hans utveckling alltifrån
nittiotalets små utsökta, Chardin-influerade
stilleben fram till de sista årens strängt personligt
präglade saker.

Bortsett från Cézanne finns det väl knappast
någon målare i modern tid som satt så djupa
spår hos en yngre generation långt utanför
Frankrikes gränser. Den expressionistiska
stilen har varit relativt lätt att tillägna sig
och Matisse-epigonernas vid första anblicken
slående måleri har mycket på sitt samvete,
då det gällt att skapa misstroende mot den
moderna konsten.

Storheten hos Matisse ligger i den endast
skenbart tillfälliga och negligerade teckningens
stora klarhet och exakthet. Han renodlar
linjerna hos modellen och tingen och kommer
fram till en starkt förenklad teckning, som
framhäver det väsentliga och samtidigt

96

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ordochbild/1938/0120.html

		Ord och Bild / Fyrtiosjunde årgången. 1938 / 96 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|