Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska Cypernexpeditionen som museiinstitution. Av Alfred Westholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred West holm
upp omkring den svenska
Cypernexpeditionens1 konstsamlingar uppvisar en av de
egendomligaste museiformerna i vårt land.
Kanske motsvarar ordet museum i dagligt
tal något helt annat och mycket finare än
de nuvarande primitiva lokalerna, men
dessa äro endast en yttre företeelse, som
måste vara av övergående art. Museiarbetet
pågår i alla fall så gott sig göra låter med
sikte på framtiden och den utveckling
samlingarnas organisation går till mötes.
Egendomligheterna med Cypernsamlingarnas
hittillsvarande organisation sammanhänga
intimt med samlingarnas uppkomst och
förvärvande till Sverige i det att de helt och
hållet utgöra en del, ungefär hälften, av
den svenska Cypernexpeditionens
uppgrävda fynd. Då denna konstsamling till
volymen utgör en av de största som
någonsin som helhet hemförts till Sverige (vid
transporten från huvudkvarteret på
Cypern till den svenska transportångaren
fyllde de 770 packlårarna icke mindre än
19 järnvägsvagnar) är det givet att här
hemma lokalfrågan redan från början
erbjöd svårigheter. Helt provisoriskt
anvisades de nämnda uthuslokalerna på
Östermalm och där befinna sig fortfarande de
stora samlingarna. Man kan därför med fog
säga att expeditionen ännu känner sig leva
1 Docent E. Kjellberg har redan tidigare för
Ord och Bilds läsare givit en kort anmälan av
de svenska fynden från Cypern (Ord och Bild,
1933, sid. 417—426). Expeditionens ledare var
Dr E. Gjerstad och övriga medlemmar herrar J.
Lindros, E. Sjöqvist och A. Westholm.
Utgrävningarna pågingo under åren 1927—1931. Ett
15-tal lokaler undersöktes av vitt skilda slag och
perioder såsom tempelplatser, nekropoler,
boplatser, en fästning, ett kungapalats, en romersk
teater o. s. v.; dessutom utfördes omfattande
topografiska undersökningar, allt i enlighet med
ett på förhand uppställt program, som hade till
mål att få fram en så fullständig bild som möjligt
av cyprisk kultur ända från den första kända
stenåldern fram till kristen tid. Under okt. månad
1930 besökte Kronprinsen Cypern för att på ort
och ställe ta del av de vunna resultaten.
mer eller mindre i fält även om själva
utgrävningsarbetena avslutats redan 1931.
Fältlivet har endast överförts, flyttats till
Stockholm, och fältorganisationen från
Cypern består på sätt och vis ännu.
I väntan på den definitiva lösningen av
lokal- och organisationsfrågorna förestås
Cypernsamlingarna fortfarande av den
kommitté under Kronprinsens
ordförandeskap, som under utgrävningsåren 1927—31
utgjorde expeditionens stöd hemma i
Sverige. Under denna kommitté sorterar nu en
amanuens, som har det närmaste
överinseendet över samlingarna och som leder
det vetenskapliga arbetet, sedan
Cypernexpeditionens ledare, dr. Einar Gjerstad,
flyttat till Rom som föreståndare för
Svenska Institutet där. Den övriga
personal, som varit knuten - till samlingarna,
består av ett skrivbiträde, en tecknare, en
konservator samt ett varierande antal
frivilliga arbetskrafter, som under kortare
eller längre perioder hjälpt till i arbetet.
För att täcka de kostnader, som givetvis
äro nödvändiga för det dagliga arbetet vid
samlingarna, ha privata medel till stor del
måst anlitas, men under de senaste fyra
åren har den ekonomiska frågan reglerats
genom anslag ur lotterimedel. Allt detta är
givetvis ett provisorium, men ur detta frö
måste med nödvändighet på ett eller annat
sätt en stor och betydelsefull
museiinstitu-tion framväxa. Därför borga samlingarnas
storlek och internationella betydelse.
Vad innehålla då dessa så voluminösa
samlingar? Det är naturligtvis mycket
svårt att uttrycka utan en lång och
tröttsam uppräkning. Stockholmarna fingo en
viss uppfattning därom i sept. 1933, då
ungefär 1/9 av expeditionens fynd ställdes
ut i Liljevalchs konsthall. Där företräddes
samtliga kända cypriska
fornsakskatego-rier, såsom keramik, skulptur, glyptik,
mynt, smideskonst etc., av fullständiga
typ-serier från den äldsta kända stenåldern
fram till kristen tid. Det var alltså en tids-
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
