Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska Cypernexpeditionen som museiinstitution. Av Alfred Westholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred West holm
En vintrig bild av Statens
Historiska Museums nybygge (1937),
tagen genom en spricka i väggen
till »Cypernmuseet».
skarabeer, sländtrissor o. d. Otaliga
flintredskap och omkring 5 000 lådor
kruk-skärvor öka ytterligare denna samling.
Detta är alltså själva föremålen. Dessutom
tillkomma emellertid expeditionens ganska
avsevärda arkiv av ritningar, kartor,
fotografier och anteckningar samt avgjutningar
och modeller.
Tyvärr är det nog så att de svenska
Cypernsamlingarna äro mera kända bland
fackmännen utomlands än i vårt eget land.
Därtill ha säkerligen i icke ringa mån
bidragit de vetenskapliga skrifter om cyprisk
och jämförande arkeologi som utgivits av
expeditionens medlemmar under de senaste
åren. Utlänningarnas intresse för
samlingarna tar sig uttryck i en omfattande
korrespondens, som för varje år blir alltmera
tidskrävande för personalen vid institu-
tionen. Korrespondensen rör mest
förfrågningar i vetenskapliga ämnen från utländska
vetenskapsmän och institutioner,
diskussioner angående expeditionens
publikationer och fynd, utbyten av fotografier, etc.
Detta senare är en viktig sak. Vid sidan
av publikationsverksamheten och
katalogiserandet har Cypernexpeditionen i
vetenskapligt syfte lagt upp ett bildarkiv, som
är avsett att så småningom komma att
omfatta hela östra Medelhavets arkeologi.
Bildsamlingen är i hastigt växande och
omfattar f. n. omkring 40 000—50 000
fotografiska bilder och teckningar ordnade och
klassificerade för vetenskapligt ändamål.
Det är avsikten att låta detta bli kärnan
och ryggraden för det vetenskapliga
arbetet vid institutionen, som med denna
utgångspunkt bör kunna växa ut till ett
verkligt forskningsinstitut i stil med vad
vi känna till från utlandet. Det är
glädjande att se, att Cypernsamlingarnas
institution redan på detta begynnelsestadium
av utländska forskare blivit erkänd som en
forskningscentral att räkna med.
Flera av dem ha för övrigt också själva
besökt Stockholm enbart för att studera i
Cypernsamlingarna. De ha kommit
hit-resande från Orienten, från Sydeuropa eller
från Amerika och väntat sig finna ett
museum som motsvarar Sveriges höga rykte
såsom kulturland. Men vad är det som de
få se! Ja, det måste redan från början
sägas ifrån att den svenske museimannen
som vid ett sådant utländskt besök har att
demonstrera samlingarna måste göra detta
med blygselns rodnad på kinderna.
Lokalerna där dyrgriparna stå tätt, tätt
sammanpackade kunna på något vis icke
beskrivas, så primitiva och fallfärdiga äro de
och man får inte förundra sig över om en
utlänning på denna grund, såsom faktiskt
upprepade gånger skett, helt enkelt ger
upp sitt studiebesök i samlingarna och
med halvgjort arbete reser tillbaka till sitt
land igen, stundom med några bittra ord
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
