Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Tre målarlynnen. Klassikern, romantikern och realisten. Av Lars-Ivar Ringbom - I Toscana. Av Hans Dhejne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre m ålarlynnen
tre representativa verk må ytterligare
antyda det egenartade material för jämförande
konstpsykologiska betraktelser, som man
har i dessa målares bildvärld.
Ingres bekänner sina konstnärliga ideal
i »Homeros’ apoteos». Framför en grekisk
tempelfasad tronar Homeros med Iliaden
och Odysséen vid sina fötter i två sköna
kvinnors gestalt; han lagerkrönes av Ryktet
och omgives av skalder och målare från
olika tider.
Caspar David Friedrich gör sin
bekännelse i »Korset i skogen». I stället för
hyllningen av den lagerkrönte sångaren träder
här andakten inför krucifixet med den
sargade, törnekrönte Frälsaren; i stället för
det trygga grekiska templet en gotisk
kyrka, vars tinnar ropa mot himmeln;
i stället för sköna människor och kulturens
heroer en ödslig granskogs dystra
skepnader; i stället för molnfri och klarblå himmel
träder nattens aningsfyllda töcken och
blånande dunkel.
Claude Monets konstnärliga princip
demonstreras i serien av femton bilder utav
katedralen i Rouen, målade från fönstret i
ett hus mittemot vid olika klockslag av
dygnet. Icke ett tidlöst klassiskt tempel,
utvunnet ur tankens klara rymder; icke
heller en i evighetslängtan framskådad
gotisk kyrka ur drömmens dunkla värld;
nej, en bildserie, där varje bild visar en
nu och här sedd syn, timmarnas flykt och
ljusets momentana svepning kring ett
byggnadsparti, i vars stenar sekler dock
avsatt sina spår.
Så kunna vi bakom klassikerns,
romantikerns och realistens konst i utpräglad
form skönja de tre grundelement, som
sammansätta konstens bildvärld: tanke, dröm
och syn.
I TOSCANA
Av HANS DHEJNE
Jag reste ensam med min sorg,
min heta saknad, som så skyggt
förnams i bröstet som om där
en vilsen fågel rede byggt.
Djärvt stego bergen för min syn,
och kvällens rymd var klar och djup,
och husen klättrade bland grå
olivträd vid ett rostbrunt stup.
En okänd ensamhet slog hårt
i bröstet som en vässad klo —
en dunkel oro utan grund
bland bergens stora, höga ro.
31 — Ord och Bild, 4y:e årg.
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
