Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Prags tusenåriga borg. Av Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel G au† f in
mödosamma vägarna från Paris. Det är
den store franske skalden Chateaubriand.
I hans »Mémoires d’outre-tombe» kunna vi
följa hans vandring upp till foten av den
kulle, som krönes av de böhmiska
kungarnas ofantliga slott.
Byggnaden tecknade sin svarta massa mot
himmelen — inget ljus syntes i dess fönster:
där låg något av ensligheten, läget och
storheten hos Vatikanen eller Jerusalems tempel, som
det ter sig från Josafats dal. Man hörde blott
genljudet av mina och min följeslagares steg.
Alltefter som jag steg högre, upptäckte jag
staden under mig. Historiens sammanhang,
människornas öden, kejsardömenas krossande,
försynens avsikter steg upp för mitt minne, i det de
sammansmälte med minnena av mitt eget öde:
efter att hava utforskat döda ruiner, hade jag
kallats till skådespelet av levande spillror.
Chateaubriand berättar i detalj om
besöket hos den landsflyktige kungen i det
tomma slottet, sin rörelse inför den
sam-manfallne åldringen. Han målar i bjärta
färger den sorgliga anblicken av hans son
»le dauphin», klädd i en sliten blå frack,
som verkade att vara inköpt hos en
klädmäklare.
Det är gripande scener skalden skildrar.
Men dagarna för besöket äro räknade. För
sista gången vandrar han utför borgens
sluttning och går sin avskedsvandring
genom den böhmiska huvudstaden. »Men i
vilket hörn jag än befann mig», skriver
han, »upptäckte jag Hradschin och
konungen av Frankrike lutad mot slottets
fönster, som en vålnad behärskande alla
dessa skuggor.»
Men den silhuett Chateaubriand den
kvällen såg av Hradschin var ej densamma
som den vi känna. Katedralen låg ännu
ofullbordad. Det var exemplet från
Kölner-domen, som gav impulsen till det 1873
igångsatta väldiga byggnadsverket, som
äntligen 1929 stod färdigt.
Hradschin har fått sin silhuett och sin
historia. För länge sedan förgätna minnen
ha väckts till liv ur jordens innandömen,
F. J. S an dm ann: Hradschin och »Lilla sidan». 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
