- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjunde årgången. 1938 /
626

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Grevliga hovet. Interiörer från Carl Gustaf Tessins Åkerö. Av Sigrid Leijonhufvud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sigrid Leijonhufvud

Tessins val av huskaplaner hade också
slagit väl ut. I början av 1750-talet hade
han på Linnés rekommendation kallat till
sig en av dennes främsta lärjungar Pehr
Osbeck, som utom sitt prästerliga kall fick
överinseendet över excellensens
naturalie-samlingar. Gemensamma intressen
förenade dem, och Osbeck såg i äldre dagar
tillbaka på åren i Tessins hus som den gladaste
tid han upplevat.

Sedan Osbeck på excellensens förord fått
ett pastorat, hade han på Åkerö efterträtts
av Bellmans f. d. informator Claes Ludvig
Ennes, som visserligen inte delade Tessins
naturvetenskapliga intressen men så
mycket mer hans vittra. Det kunde hända den
gamle tillfällighetspoeten att anställa en
tävlan med magistern om bästa
översättningen av en latinsk stenstil eller några
franska strofer, det kunde också hända, att
Ennes satte på vers något prosastycke av
Tessin, som han fått del av.
Åkerödag-boken med sina avskrifter av sådana poem
och av psalmer, som Ennes författat, röjer,
en viss kritik till trots, ömsesidig
uppskattning av vittra förtjänster excellensen och
magistern emellan.

Det var Ennes’ ärelystnad att bli
hovpredikant, om än blott extra ordinarie, och
Tessin, som hade hög tanke om hans
pre-dikogåvor, lyckades få konungens löfte om
hans utnämning. Det skulle dock dröja fyra
år innan löftet infriades. Kort efter det han
fått sin åtrådda fullmakt lämnade Ennes
sin befattning på Åkerö för att tillträda
ett lektorat vid Trivialskolan i Malmö och
efterträddes av magister Gustaf Kjellin,
den siste i raden av Tessins huspräster.

Den unge mannen vann snart Tessins
stora bevågenhet både som predikant och
som lektor. I den senare egenskapen
anlitades han allt oftare ju mer den gamle
excellensens syn försvagades. Redan Ennes
hade emellanåt tjänstgjort som föreläsare,
men Tessin anmärker i sin dagbok på
några »nymodiga» egenheter i dennes la-

tinska uttal, vilka han satte i
sammanhang med den omständigheten att Ennes
studerat i Lund. Uppsalamagistern Kjellin
ådrog sig ingen sådan anmärkning.

Vad Tessins stora dagbok röjer i
mångfaldiga glimtar av husprästens
verksamhet och ställning på Åkerö, bekräftar hans
ord om den befattningens oumbärlighet.
Däremot konstaterar han en gång med en
viss stolthet, att han reder sig utan vare
sig sekreterare eller kamrer, något som
inte många av dåtidens grandseigneurer
kunde skryta med. »Ingen sekreterare har
jag, dock finnes oaktat närvarande tiders
bruk intet obesvarat brev hos mig,» skriver
han i mars 1764 i dagboken. »Ingen
kammererare och ingen bokhållare vet jag av,
dock äro mina räkningar var lördag
av-slutna», ett faktum, som onekligen är mera
ägnat att överraska.

Det är karakteristiskt för Tessins
intressen, att han hällre avlönade en
hovmålare än en kamrer. Hösten 1756, då det
gällde att avsluta inredningen av Åkerö
nya corps de logis, förde han med sig dit
från Stockholm en skicklig målargesäll,
Olov Fridsberg, närmast med tanke på de
väggdekorationer i grisaille, som skulle
utföras i matsalen efter teckningar av Le
Lorrain. Den tjugusjuårige målaren skötte
arbetet så att Tessins kännareblick med
nöje följde hur »vita lärftsbotten kvicknade»
under hans hand; och då den unge mannen
tillika visade sig vara »stilla, gudfruktig,
ärlig och from», slutade det med, att han
blev bofast på Åkerö så länge Tessin levde.
Ett av de sista åren visade han tecken till
hotande själssjukdom och fick då resa hem
till sin far i Falun men återkom efter
halvannan månad »med rediga sinnen».

Fridsbergs verksamhet i Tessins tjänst
var av det mest skiftande slag från
anstrykningen av väggarna i norra flygeln,
innan Tessin där inredde sin kammare och
sitt bibliotek, till de utsökta vignetter i
akvarell, som ännu återfinnas i de fyra

626

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1938/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free