Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Grevliga hovet. Interiörer från Carl Gustaf Tessins Åkerö. Av Sigrid Leijonhufvud - Att resa är underbart. Av Helge William Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigrid Leijonhufvud
sig vid hans död följande vår. Tessin
berättar själv, att det bland hans folk inte
fanns en, som inte begärde hans förord till
den lediga sysslan, med den motiveringen
att »de efter handen åldras och behöva
vila». »En artig vila», utropar Tessin
ironiskt, »att vara fyrbytare vid hovet!» och
han tillägger förtrytsamt: »Vad
attache-ment kunne vi här i landet vänta av vår
vispuga betjäning?»
Tessins harm var befogad, han hade
alltid varit angelägen att ställa det bra för
sitt folk. Fredrik Sparre ansåg till och med,
att han skämde bort sina tjänare, och
förklarar en gång efter en längre tids vistelse
på Åkerö rent ut, att de »äga allsingen
eftersyn av husbonde eller matmoder utan
med-fjäsas snarare av dem». Det var också
fullkomligt ett undantag att en uppsäg-
ning förekom. Betecknande är, att en
lakej, som sagt upp sig med bland annat den
motiveringen, att han måste vara tidigare
uppe än Tessin själv, kort därefter
ångerfull och gråtande kom och bad att få stanna.
Och som han alltid dittills visat sig »trogen,
välsinnad och nykter», fick han det också.
De här ovan givna, ur Tessins stora
dagbok hämtade glimtar av den personal,
som på Åkerö närmast omgav excellensen
och hans grevinna, belysa ett område, som
ännu hade mycket kvar av gammal
tradition. Då Tessins inspektor på Åkerö en
gång talar om »grevliga hovet», ligger i
detta uttryck icke blott en återklang från
storhetstidens förhållanden inom
högaristokratin utan något som ännu vid
sjuttonhundratalets mitt i viss mån motsvarades
av verkligheten.
ATT RESA ÄR UNDERBART
Av HELGE WILLIAM JOHANNESSON
Mitt rike är icke av denna världen
men av evighet.
Jag tvingar ingen att gripa till svärden
för min konungslighet.
Jag äger ej hemort på denna jorden,
mitt tillstånd är ute snart.
O, uppbrott, som stundar vid gästaborden!
Att resa är underbart.
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
