Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Mexikanskt panorama. Av Alma Velander-Philip. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mexikanskt panorama
de läto oss draga in i staden–gåvo
oss bostäder i rymliga, välbyggda palats
med praktfulla stenarbeten och
välluktande trädslag — — vidunderliga
trädgårdar med alla slags träd och blommor och
dofter och friskt vatten i bassängerna
— —. Oförliknelig var den stora
marknadsplatsen där 50 000 indianer köpte och
sålde–guld, silver, juveler — fjädrar
mantlar — skinn — sandaler — sköldar —
slavar — matvaror — frukter — cacao —
honung — tobak — —. Soldater ibland
oss som varit över hela världen, i
Konstantinopel och i Rom, sade att en sådan merced
— — så rik, så välordnad, hade de
aldrig sett förr–. Jag säger igen, aldrig
skall någonstädes i världen bliva upptäckt
ett land sådant som detta. Av alla de under
jag den gången såg, finnes i dag intet kvar,
allt är ödelagt och försvunnet.»
Katastrofen var otroligt snabb och
fullständig. Den röde mannen vaknade för
sent till insikt om inkräktarens rätta natur.
En serie av tillfälligheter spelade
spanjorerna allt i händer. Men ligger inte
förklaringen till utgången av detta möte mellan
tvenne raser djupast sett förborgad i dessa
rasers egen karaktär. Till och med den av
stammarna som är mest krigisk och
härsklysten, aztekernas, förefaller på något sätt
orientaliskt passiv jämförd med den vite
mannens osläckliga aktivitet. Man säger:
indianen var redan degenererad, det skulle
gått annorlunda om européerna
kommit medan någon av Montezuma II:s
starka förfäder suttit på aztekernas tron.
Vem vet!
Professor Hewett vid Archeological
Uni-versity of New Mexico and California,
vilken ägnat sitt liv åt studiet av dessa folk,
säger: »Montezuma II var ingen vekling.
Både militärt och religiöst var han sitt
folks verklige ledare». Han skildrar
aztekernas konung som en förnäm, vackert
byggd ädling, 40 år gammal då olyckan
bröt in, med överraskande ljus hy, smalt
Guvernörens palats i Uxmal.
ansikte, kortklippt hår, ytterst välklädd
och välvårdad ■— han badade varje afton
— med goda, kloka ögon, stor älskvärdhet
i sitt framträdande, men alltid allvarlig
och med djup motvilja för våldshandlingar.
Bilden av Montezuma och hans tid
fullständigas med den av tvenne framträdande
personligheter i generationerna närmast
före och efter honom: Nezahualcöyotl,
furste i Texcoco, och Cuauhtémoc,
Monte-zumas unge svärson. Texcoco-fursten var
en stor lagstiftare och sträng domare, men
också en poet och filosof, som älskade
att bygga och anlägga trädgårdar, avskydde
prästvälde och slaveri och sökte avskaffa
människooffer. Någon har liknat honom vid
den egyptiske Ech-n-Aton.
I La Produccion Liter aria de los Azteks
har professor Campos vid Nationalmuseum
i Mexico City översatt några av
Nezahual-coyotl’s dikter, en är tillägnad Montezuma
I, då denne låg sjuk. De äro burna av fin
poetisk känsla och stark kärlek till naturen:
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
