Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Mexikanskt panorama. Av Alma velander-Philip. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mexikanskt panorama
Konstmuseet, Mexico City.
idén i all spansk kolonisering var ej
poli-tiskt-ekonomisk, men andlig. Den var
besjälad av det katolska kungaparets sköna
dröm att själarnas gemenskap var det
högsta av allt. Inom ramen av denna
gemenskap var systemet baserat på rasernas
likställighet, på önskan att modellera
indianen efter spanjorens föredöme, att göra
honom till sin broder, enligt Kristi bud.
Det är samma, genom snart tvenne
årtusenden obrottsligt fasthållna ståndpunkt,
vilken ännu julafton 1937 dikterade Pius
XI: s encyclica till hela den katolska
världen mot »den tyska blodsmytens åtta
avskyvärda punkter, i allt stridande mot sann
religiös anda» och som föranledde
Vatika-nens uppseendeväckande demonstration vid
Hitlers besök i Rom i maj 1938.
I Mexico var rasblandningen stark redan
efter en generation, blandade äktenskap
vanliga. Numera torde, säga kännare, inte
finnas en enda vit familj i hela Mexico
som inte har åtminstone några droppar
indianskt blod i sina ådror. En skarpare
kontrast till den anglosachsiska metoden att
göra klyftan mellan sitt eget och koloniernas
folk så oöverstiglig som möjligt kan inte
tänkas. Vilken metod som är humanast,
vilken klokast beror på inställning och på
vad framtiden — kanske en mycket snar
framtid — bär i sitt sköte.
Man kan inte anklaga den spanska
kolonisatören för att han inte ägde vår tids
sociala samvete; det lät ingenstädes höra
av sig före den franska revolutionen. Man
kan lika litet döma honom för själva
erövringen. Den var i överensstämmelse med
tidens — för att inte säga alla tiders —
rättsmedvetande. Man kan förfäras över
den hjärtlöshet och grymhet, girighet och
laglöshet, som många av de nya godsägarna,
administratörerna, ja, prästerna läto komma
sig till last. Om man eljest inte vet att
sådant förekommer i större eller mindre
utsträckning, varhelst människan tror sig
om att kunna bruka och missbruka sin
makt. Men mitt i allt det mörka, dystra
väller det också in floder av ljus, teckna
sig profiler av de ädlaste människovänner,
skymta handlingar av sann och gripande
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
