Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Chiang Kai-shek och kinesernas frihetskrig. Av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/. G. Andersson
väpnad smuggling, som tillfogade den
kinesiska statskassan en skatteförlust av
två millioner dollars i veckan. Hela det
kinesiska folket började nu känna att det
japanska trycket blivit fullkomligt
olidligt.
Under 1936 inträffade också tre händelser,
som tydde på att det kinesiska motståndet
höll på att hårdna.
Nationalskalden Hu Shih, som numera
sitter som Kinas ambassadör i Washington,
skrev i en artikel som spriddes över hela
landet: »Japanernas landhunger har ingen
gräns, men det kinesiska folkets tålamod
har en gräns.»
En dag kom i Nanking den japanske
ambassadören på besök till kinesiske
utrikesministern och förelade honom en
skrivelse, som hade karaktären av ett för
Kinas nationella frihet farligt ultimatum.
Då utrikesministern förklarade, att hans
tjänsteplikt förbjöd honom att mottaga
ett sådant dokument, skyndade sig japanen
att lämna det på bordet, varefter han
snabbt försvann ur rummet. Men när han
kom hem till japanska ambassaden, var
papperet redan där före honom!
På senhösten 1936 igångsatte japanerna
med irreguljära mongoliska styrkor en
framstöt in i provinsen Suiyuan, men en
kraftfull kinesgeneral satt här som
guvernör, och hans motoffensiv sopade provinsen
ren från det mongolisk-japanska patrasket.
Den kinesiska folkviljans tidvatten var
i hastigt stigande, och så kom i december
Chiangs kvarhållande i Sian och
upprättande av ett samförstånd mellan honom
och de röda trupperna. Personligen ansåg
visserligen Chiang att Kina ännu ej var
tillräckligt rustat för en kraftmätning med
Japan, men indignationen bland hans eget
folk hade nått en farlig höjd. Den krigiska
utlösningen var numera oundviklig, och
natten mellan den 7—8 juli 1937 brakade
de första gevärssalvorna vid Marco
Polobron utanför Peking.
Den väldiga militära kraftmätningen,
som kommer att i grund omdana
maktfördelningen i Östasien, har nu fortgått i
tjuguen månader, och utgången är osäkrare
än någonsin.
Vad har inträffat? Större delen av Kinas
kust behärskas nu av den japanska marinen.
Nästan hela norra Kina är erövrat av
Japans arméer, och flottan i förening med
landsstridskrafterna ha under väldiga
strider besatt hela nedre delen av
Yangtse-dalen upp till Hankow. Shanghai, jordens
sjätte stad, behärskas nu av dem, liksom
också Kanton och de två huyudstäderna,
Peking och Nanking, ordagrant, den norra
och den södra huvudstaden. Och ändå är
denna ockupation nu osäkrare än någonsin.
Under det stora återtågskriget, som den
kinesiska arméledningen hade planlagt långt
i förväg, har det kinesiska motståndet
blivit allt mer hårdnackat och effektivt.
Särskilt gäller detta kampanjen kring
Hsuchow på våren 1938 liksom de
långvariga och ytterst våldsamma striderna i
förterrängen till Hankow, där Chiangs
arméer med sin underlägsna utrustning hade
att motstå det förenade angreppet av de
högmekaniserade japanska divisionerna och
den japanska flottans lätta fartyg.
Efter erövringen av Hankow och Kanton
i oktober förra året ha japanerna i det
hela legat overksamma, och hela
krigföringen har antagit en ny karaktär, i
det den kinesiska krigsledningen gör allt
för att stärka gerillakriget, som pågår
överallt i de japanska styrkornas rygg ända
in under de stora städernas murar. Den på
papperet så stolta japanska ockupationen
är endast ett skelett, bestående av
stambanorna och ett antal stora städer. Nästan
ailt det övriga landet är alltjämt i de
kinesiska gerillatruppernas händer.
Det är ju tänkbart, att japanerna under
ännu ett par års krig till sist kunna
underkuva Kina på samma sätt som de gjorde
med Manchuriet. Men redan nu erkänna de
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
