Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Crops Diplomatique i Stockholm för femtio år sedan. Av Carl Fleetwood
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C or p s Diplomatique i Stockholm för f em ti o år sedan
ning, än hans umgänge i allmänhet angav.
Som hans efterträdare kom baron Forgeur,
vilken genom vårt gemensamma uppehåll å
Skodsborg sistlidne sommar kommit att på
sätt och vis tillhöra huset. Forgeur hör icke
till de briljanta snarare till dem, vilka få ett
oförtjänt rykte av tråkighet.
Pitteurs legationssekreterare Loumyer såg
ut som bara barnet, och hade man icke sett
hans fru, som icke såg helt ung ut, skulle
man icke trott honom vara giftasvuxen.
M:me Loumyer som m:me Okolicsånyi hade
för stor näsa, men icke som den senare en
skönhet, vilken kom en att glömma bristen
eller snarare överflödet. Loumyers åtföljdes
av en miss Broadwood, en av dessa stackars
engelska flickor, vilka släpas världen kring
för att giftas. Så vacker hon än var, blev hon
ogift -— åtminstone här i Stockholm — och
det i trots av att hon en gång hos
Pfuster-schmids svimmade i armarna på
Wachtmeister vid Hästgardet. En av hennes
systrar blev gift med en Ruspoli i Rom, och
jag hoppas, ehuru jag icke vet det, att hon i
någon annan huvudstad haft bättre tur än i
Stockholm.
Loumyers efterträdare Carton de
Fa-milleuretjx hör till den sortens människor,
vilka göra sig omöjliga, vart de komma
genom sin anspråksfullhet och sin grälsjuka,
och här i Sverige gick det honom som
annorstädes. I grund och botten är han en mycket
beskedlig och oförarglig människa, men
alltid strävande efter att vara comme il faut
och med icke tillräcklig takt att vara det,
fordrade han av andra mera än de rimligen
kunde giva —- och då han hade ovanan att
vilja skriva folk det på näsan, ådrog han sig
ständiga trakasserier. Han slutade med att
göra sig nästan hatad och vad som var värre
för honom, det kostade honom en natt, då
han blev överfallen, en sönderslagen käke.
Hans ställning här i Stockholm hade varit
ohållbar, om han icke beskyddats från hög
ort, till följd av rekommendationer från
fröken Friberg, för vilken Carton hade slagit
sig till riddare. För min enskilda del kom jag
alltid sams med honom, och det var icke heller
så svårt, ty man behövde icke känna honom
mycket för att komma underfund med att
han bara var en pudel klippt till lejon.
Mi-chotte de Welle, som nu är
legationssekreterare förefaller mig att vara en tämligen
färglös personlighet.
Ryssland har i Stockholm varit represente-
W. W. Thomas.
rat av numera utrikesministern von Giers,
som efterträddes av M. Okouneff, känd för
sina goda middagar och sitt kuskutseende.
Han dog här och ersattes av M. Chichkine,
en av de minst imponerande och mest fula
men beskedligaste människor, jag någonsin
sett. Fru Chichkine bor för sina barns skull i
Ryssland och här i Stockholm endast under
somrarna. Bland legationssekreterarna endast
omnämner jag herr Berends med fru, men
måste något längre uppehålla mig vid greve
Prozor. Hur denne herre, som aldrig såg
ut att hava gjort bekantskap med
tvättvatten eller att hava sett sig i en spegel,
och som därjämte var ungefär så vulgär
som man kan vara, någonsin kommit att spela
en roll i Stockholm, hör till de
obegripligheter, som endast fruntimmerssmak kan
förklara •— och med fruntimmerssmak menar
jag här ungefär raka motsatsen till god smak.
Förklaringen ligger kanhända i vad som
sjunges i Niniche: »var bara djärv». När
han lämnade Stockholm, var det för att på
samma gång gifta sig med grevinnan Gylden-
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
