Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Göteborgs Stadsteater spelåret 1938—39. Några anteckningar i programmarginalen. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs Stadsteater spelåret i 9 38—3 9
nadsbj udånde allmänmänskliga måtten men
som i gengäld angå oss på ett alldeles särskilt
sätt, har den kunnat inregistrera verkliga
framgångar och gjort sig förtjänt av varm
tacksamhet.
Strindbergs »Till Damaskus» (3 delen) hör
visserligen icke till den aktuella
nutidsdramatiken. Dess nittiotalssymbolism ligger redan
långt bakom oss. Men »Blut ist eine besondere
Saft». Vad som griper är den geniale och
sönderbrustne August Strindbergs egen vånda
och försoningslängtan, denna Jakobskamp
som visserligen är individens men som här,
liksom alltid när det gäller genierna, får ett
slags prägel av en allmängiltig »satisfactio
vicaria».
Herr Colbjörn Knudsen tolkade med
välgörande knapphet och koncentration i
uttrycket »Den Okändes» roll och fröken Berta
Hall rönte mycken uppskattning för sitt
återgivande av »Damen». Sture Baudes »Priorn»
bar just det uttryck av överjordisk frid och
vishet som figuren är ämnad att meddela
läsare och åskådare.
Irländaren O’Caseys skådespel »Plogen och
stjärnorna» har sin handling förlagd till åren
1915 och 1916 och borde för så vitt icke kunna
räknas som ett nutidsstycke. Tiden går fort,
och det som ligger ett kvartsekel tillbaka kan
väl anses tillhöra historien. Men det
kännetecknar de sista årtiondenas historia att dess idéer
och händelser icke vilja lägga sig till ro utan
i stället agera och leva med ett kusligt
gen-gångarlikt liv. De ytterligtgående bland
författarens landsmän roa sig med att ge hans
1926 författade pjäs en stark fläkt av
aktualitet. Stycket, sådant det gavs på Stadsteatern
med en ypperlig regi och en fascinerande
scenisk inramning av Knut Ström, hör
ovillkorligen till dem man kommer att minnas.
Man minnes helheten, och man minnes
enskildheterna, alla dessa roller som tycktes
besatta med skådespelare som voro skapta
för dem, hela denna värld av fattigdom,
för-druckenhet, förljugenhet och feghet ur vilken
det rent och äkta mänskliga stundom lyste
med glansen av en stjärna som skymtar fram
genom en öppning i trasiga stormmoln. Den
som sett »Plogen och stjärnorna» tror sig ha
fått en aning om irländsk mentalitet. Men
han har icke blivit klok på den, snarare har
han kommit underfund med att detta
överhuvud ligger utanför vad som är möjligt.
Man får nöjas med att, trots allt tjusad, skaka
på huvudet åt detta sagofolk som aldrig
Colbjörn Knudsen i Hustrun.
tyckes ha nått upp ur sitt drömdunkel till
klart verklighetsmedvetande. Kaj Munks
»Han sitter vid smältdegeln» är nutidsdikt
in amplissima forma, dikt som ligger livet så
nära att den som lyssnar till den icke har
förmånen av att stå på en distans som tillåter
att se proportionerna riktigt eller urskilja
dragen med full tydlighet. Pjäsen är en
symbolisk konstruktion, och det är t. ex. icke lätt
att som det föll på fröken Halls lott trovärdigt
åskådliggöra denna kvinnliga assistent som
efter revyscenens segrar ägnar sitt liv åt
vetenskapens värv. Engelsmannen J. B.
Priestleys skådespel i »I dag och i morgon»
leker med förskjutningar i tidsförloppet, en
allvarsam och bitter lek, som liksom så
mycket av nutida engelsk litteratur blottar en
resignation och pessimism vilken är vida skild
från den robusta Victorianska optimism som
utan skrupler njöt framgångarnes lön.
»Ingenting blir som man tänkt sig» är skådespelets
bittra bottensats. Aningen om detta ligger
som en skugga över den begåvade flickan
Kays tjugoförsta födelsedag. Fröken Berta
Hall fann övertygande uttryck för det
aningstyngda och ångestfyllda hos
födelsedagsbarnet. Av den övriga familjen Conway be-
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
