Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kellgrens romantiska orientering. Några bidrag. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens romantiska orientering
Det tredje... stylen känd; ämnet gissadt; togs med
darrande hand; lades bort; togs tillbaka... Beslöts
att ej läsa det förr än efter välförrättad matsmältning
— fåfängt! fåfängt! Bränvinet gick i vrångstrupen;
Gäddan fastnade i halsen — Hit med det! Bröts,
lästes — hela bloden i rörelse; all appetit försvunnen;
måltiden slut.
Kellgren hade redan på morgonen känt
sig en smula illamående, men nu blev han ännu
värre; först efter att ha blivit ompysslad av
en läkare och den hyggliga biskopsfamiljen
kunde han fortsätta sin resa. — Så försvinner
F F tillsvidare ur breven. Blott en gång till
nämnes hon, i ett brev den 21 maj 1790, där
det heter i samband med allehanda frivola
funderingar: »Förnyad liaison på gamla foten
med F F.»
Till dessa kända notiser kan man lägga
några intressanta upplysningar ur ett brev
den 3 mars 1795 från Carl Fredrik
Nordenskjöld, dåvarande diplomatisk agent i
Hamburg (Riksark.). Denne berättar för
Reuterholm om sina tidigare förbindelser med det
falckska huset, en härd för den politiska
oppositionen. Grosshandlare Falck hade på
1780-talet tillhört det swedenborgska lägret
och som många av de ockultistiska svärmarna
sällat sig till den franska revolutionens mer
radikala förespråkare (jfr tidningen Patrioten!).
Nu inträffar emellertid det förhållandet, att
fru Falck — det talas ej om mannen — hade
livliga förbindelser också med en annan
oppositionskrets, den som samlades kring
Rosenstein och Kellgren och som utmärktes
av en mer moderat och upplysningsmässig
kritik av regeringen. Nordenskjöld kallar
denna grupp för »den fritänkiska liguan»,
varmed fru Falck skulle stå »uti den närmaste
förbindelse. Hon blygdes ej at beröma den
intriguante Advocatfiscalen Bergström och
säga sig adorera Kungl. Secret. Kellgren.»
Nordenskjöld nämner ej, vilken tid han
syftar på, men naturligtvis är det fråga om
tiden fore juli 1793, då han begav sig
utomlands. Ordet »adorera» är ju också tämligen
vagt, men det ger i varje fall bekräftelse på
den förbindelse och den överensstämmelse
i fråga om åsikter, som funnits mellan
Kellgren och fru Falck. Man kan för övrigt
observera skillnaden mellan uttrycken »beröma»
och »adorera». Utan att vara ett absolut
belägg för riktigheten av Lamms hypotes synes
det senare uttrycket dock peka i den
riktningen. Genom Nordenskjölds uppgifter få vi
även en något fylligare bild av fru Falck.
Hon framställes i viss mån som dirigerande
i hemmet: det säges i brevet, att i »hennes
hus critiquer på min regering» skulle
förekomma. Nordenskjöld låter henne också spela
en roll i det politiska intrigspelet; han hörde
av henne »politiska hemligheter». Den vassa
tonen i Nordenskjölds omdömen hänger
na-naturligtvis samman med hans nuvarande
inställning till hela oppositionen. Men så
mycket framgår dock av det sagda, att fru
Falck var en ganska betydande dam, allmänt
intresserad, självständig och verserad. Det
fanns tydligen egenskaper hos henne, som
göra det begripligt, att Kellgren av henne
kunde ha inspirerats till några verser i Den
nya Skapelsen, där kärlekens kulturellt
nyskapande förmåga besjunges:
Kring rymden nya Himlar sträcktes
Och Jorden nya skrudar drog,
Och bildningen och Snillet väcktes,
Och Skönheten stod up och log.
Frågan blir nu närmast den: när upplevde
skalden den svärmiska förälskelse, som talar ur
var rad i Den nya Skapelsen? Redan av
kronologiska skäl — dikten trycktes i Stockholms
Posten i januari 1790 — är det omöjligt att
göra en sammanställning med brevet i maj
1790. Dess trötta, något blaserade ton har
för övrigt föga gemensamt med den eteriska
stämning, den hänförelse, som kväller fram ur
Den nya Skapelsen. Däremot ligger det nära
till hands att uppfatta det nyssnämnda brevet
från september 1789 som den dramatiska
epilogen till den dåvarande kärlekshistorien
med F F (Fru Falck?). Som Lamm framhållit,
kunde man tänka sig, att Den nya Skapelsen
skrivits någon gång före denna tidpunkt men
helt säkert ej tidigare än i mars 1788, då den
betydande dikten ej omnämnes på en
minutiös lista av då fullbordade verk. Denna lista
återfinnes i det kända s. k. K- och k-brevet
av mars 1788.
Emellertid förefaller frågan ej härmed vara
utdiskuterad. För det första är det ej alldeles
säkert, att brytningen med F F gick Kellgren
så djupt till sinnet, som det upprörda
septemberbrevet ger vid handen. Om skalden
med sin benägenhet för hastiga och
våldsamma känsloreaktioner var mycket
uppskakad vid tillfället i fråga, tycks hans
förtvivlan dock ganska snart ha lagt sig
någorlunda. Detta synes framgå av följande rader
i ett brev till vännen Rudbeck den 1 januari
1790: »Hela hösten har jag mått något bättre
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
