Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Coena domini. Några påskfunderingar. Av Göran Axel-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göran Axel-Nilsson
de ting hänvisas t. ex. till Axel Andersen:
Sandheden med Hensyn til det nye
Testamentes Nadverberetninger, Kristiania 1905,
samt H. L. Sträck u. P. Billerbeck:
Kommentar zum Neuen Testament aus Talmud
und Midrasch, München 1922—24. I—II,
m. fl.) Vi lämna alltså dessa frågor, om
också med betonande av, att teorin om
att nattvarden icke var själva
påskmåltiden förefaller ytterst sannolik. Enligt
vårt Nya Testamentes framställningar —
med undantag av Paulus och Johannes
—-ätes visserligen påskalammet, varefter
sammankomsten avslutas med avsjungandet
av den övliga lovsången (Hallels andra
del, Ps. 118). Men även enligt
evangelisternas framställningar sker detta rent
tradi-tionsmässigt och de församlades tankar
kretsa ej kring de vid påskfirandet knutna
associationerna.
Det som kom att ställas i centrum
för allas uppmärksamhet och som helt
dominerar situationen är i stället något
helt annat, nämligen vad vi bruka
benämna »nattvardens instiftande». Om
innebörden härav i religiöst avseende skall här
ej talas. Vi skola endast betrakta vad
som sker i yttre mening.
Jesus bryter ett bröd och delar ut
därav till de närvarande och fyller
därefter en bägare med vin: »Äten härav alla,
dricken härav alla!»
Nu är det visserligen sant, att i varje
judisk måltid av högtidlig karaktär ingick
brödsbrytelse och vindrickande.
Emellertid synas evangeliernas berättelser tyda
på, att brödets brytande —- alltid utfört
av den förnämste i kretsen och i detta fall
naturligtvis Jesus —■ för Mästaren ständigt
inneburit något betydelsefullt eller av
honom utförts på ett egenartat sätt,
utmärkande handlingens vikt eller dess av
honom särskilt uppfattade symboliska
innebörd.
En viss ritual synes vid detta sista
tillfälle ha föresvävat Jesus, men — och
detta är för oss det viktigaste — icke
påskfirandets ritual! I stället vilja vi
tänka oss förloppet sålunda. Fylld
av-aningar om sin förestående bortgång, har
Mästaren velat giva sina lärjungar en
vink om vad som förestod och inpränta i
deras medvetande, att detta är sista gången
de få vara tillsammans med honom. Det
står plötsligt klart för honom, att den
kommande påskfesten med dess
glädjerika innebörd förvandlats till en sorgefest.
I enlighet med bruket bryter Mästaren
nu »det övliga brödet» och räcker fram
»tröstebägaren». Säkert står det
ögonblickligen klart för alla, vad som nu avses.
De tvenne elementen i sorgeritualen äro
fast förknippade med varandra. I alla
berättelser om nattvarden stå de också i
direkt och enhetlig följd. Från och med
nu är påskhögtiden ej längre det
väsentliga för stunden, i dess ställe träder en
symbolisk sorgefest över den ännu ej
bortgångne Mästaren. Och att han skulle
gå bort, därom hade han flerfaldiga gånger
talat och talade alltfort vid detta tillfälle
(jfr Johannes’ nattvardsframställning, som
helt formar sig till ett avskedstagande).
Firandet av en begravnings- eller
sorgemåltid skedde ju blott en gång för varje
dödsfall. Men Jesus inlägger i vad som nu
sker en ny innebörd och fyller de gamla
bruken med en för honom karakteristisk
symbolik, vars mening syftar vida över
stunden och ögonblicket: »Gören detta till
min åminnelse. — Så ofta I det gören,
gören det till min åminnelse!» Sorgefesten
förlänas för framtiden karaktär av en
minnesfest.
Efter att Jesus tillagt några ord om att
detta var sista gången han smakade »det
som kommer från vinträd» här på jorden,
avslutas måltiden och man beger sig bort.
Vår uppgift har ej varit att söka
nattvardens religiösa innebörd, ej heller att
närmare fastslå den mening, som Jesus
däri inlägger. Däröver ha mänsklighetens
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
