Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Fänrik Ståls sägner i bildkonsten. Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. W. Ekman: Lotta Svärd.
Fänrik Ståls sägner i bildkonsten
Av Gunnar M ascoli Silfver stolpe
I.
kraften till det ensamma offerdådet i
Senatshuset den 16 juni 1904, några
månader efter det nationen i sorg högtidlighållit
Runebergs hundraårsdag. På vårvintern
1918, då bondehären, »den drömda armén»,
drogs ihop till inbördeskrigets fasor, blev
som Yrjö Hirn uttryckt det »epopén
verklighet» och betygade runebergska hymner,
bilder och slagord sin förmåga att inspirera
till fullständig hängivelse. Än mera har
»Fänrik Ståls sägner» kommit att betyda
under det sista kriget, inte bara ett
frontkrig med större krav på personlig tapperhet
än måhända någonsin i historisk tid utan
även ett fullkomligt hänsynslöst krig mot
RYCKET från våldsregimerna i
Öster har under detta århundrade då och då
sörjt för att Fänrik Ståls sägner trätt i
aktion som eggelse och hugsvalelse för
Finlands folk i hårda prövningar. Under
ofärdsåren kring sekelskiftet, då
ämbetsmännen i länsstyrelser och hovrätter hellre
valde avsked, förvisning eller fängelse än
godkännande av olag, var det väl framför
allt »Landshövdingen» — den »fänrik», som
Runeberg skrev sist — som hade manande
aktuell klang; men ett med otaliga
för-streckningar försett exemplar av »Fänrik
Ståls sägner» låg även bland de dokument,
som visade var Eugen Schauman hämtat
13—Ord och Bild, 4g:e årg.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
