Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Från Filipstad till boulevard Edgar Quinet. Av Nils Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Filipstad till boulevard Edgar Q u i n et
kommit att te sig som en skådebana för
högst originella existenser? På sommaren
1928, då jag en tid vistades i Paris, fann jag
en tillflykt i en liten rysk emigrantrestaurant
på samma plats, Djigit, där hemlösa figurer
dämpade sin spleen i de långa, blåa
Mont-parnasse-kvällarnas typiska atmosfär och där
grotesk desperation trivdes vid sidan av
oändlig vänlighet. Åtta år senare, när jag
åter besökte Djigit, dominerades lokalen av
ett zigenarband, vars genuina vildhet på
ett sällsamt sätt smälte in i miljön.
Sigge Bergströms Parisskildringar fresta till
dylika utvikningar, ty han tar oss vid handen
och för oss ut på många stimulerande eller
nervkittlande äventyr bland vänstra
Seinestrandens krypin och labyrinter. Det är
mycket lyckade kameraskott. De utgöra
emellertid inslag i de fängslande biografiska
skisser, som han meddelar och som ofta
oscillera mellan denna bakgrund och
hemlandet. Utförligt dröjer han vid tre
betydande konstnärsöden — Ivar Arosenius, den
vårdslöst inkonventionelle och benådat
ursprunglige, John Bauer, den överlägset
skickliga fantasimänniskan, och — sist men ej
minst — Axel Törneman, den hypervirile
mannen med den oförfärade skaparkraften.
Konsthistorikern skall säkerligen i dessa
stycken alltid gå tillbaka till Sigge
Bergströms framställning. Redan tidigare har
denne generöst lämnat ymniga bidrag till de
biografier, som skrivits om Arosenius och
Bauer. Det är knappast någon indiskretion
att nämna, att han själv nu förbereder en
teckning av Törnemans person och verk.
Anmälaren skall därför här nöja sig med att
anföra ett originalcitat från Ivar Arosenius,
vilket fälldes, då det blev fråga om att den,
som sålde, skulle avstå en provision om tio
procent vid en utställning i Lund:
Den som säljer? Är du alldeles förbannad! Den>
som säljer, blir ju av med sin tavla. Skall han
dessutom betala? Det borde väl i all rimlighets namn
vara den, som får ha sina tavlor kvar, som skall
betala.
För Arosenius förblev hans konst tydligen
en ganska omistlig ingrediens i hans personliga
atmosfär och varken 1’art pour 1’art eller än
mindre någon vara på världens
marknadstorg.
Som en genius inom Arosenius’ och
Törnemans krets hägrar fröken Gudrun
Höyer-Ellefsen, som förenade sina öden med den
sistnämnde. Rak och stolt som en valkyria
»Man lockar fram toner.»
Karikatyrporträtt av Sigge Bergström,
i akvarell av Ragnar Ljungman.
skildras hon, en frejdig nordisk
uppenbarelse. »Det friska ansiktet med ett par stora
blågrå ögon inramades av ett guldgult hår,
så ljust som på någon av John Bauers
sagoprinsessor.» Hennes roll som det
oemotståndliga magnetiska elementet i Pariskotteriet
illustreras av ett par verkligen obetalbara
Aroseniusskapelser. Den ena heter »Väntan»
och visar oss den nervöst trippande skaran
av admiratörer nere på gatan, medan
festföremålet med på en gång graciöst och
olympiskt lugn lägger sista handen vid sin
make-up inför spegeln uppe i fönstret. Den
andra studien heter »Kvintetten som
sprängdes». Vi få se fem goda vänner först i bästa
sämja kring ett bord, sedan hur de
promenera bort, solfjäder likt figurerande kring en
skenbart rätt oberörd dam, och slutligen hur
en av dem spefullt försvinner vid vägkröken,
medan de övriga helt melankoliskt gjort sin
sorti från besvikelsernas värld, dinglande i
var sin galge. Es ist eine alte Geschichte ■—- —!
Bland de fem konstnärsporträtten
återfinnas emellertid två fysionomier, som annars
icke förekomma på konstens stora stråkväg
och som därför måhända förtjäna att här
något utförligare omnämnas, Harald
Biljer-Hedgren och Ragnar Ljungman. I en tid-
475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
