Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - De eleusinska mysteriernas religion. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De eleu’sinska mysteriernas religion
året i den övre världen återförenad med sin
moder. För den som lever under
Nordeuropas luftstreck, där naturen ungefär fyra
månader ligger i vinterdvala och marken
är täckt av snö och is, förefaller det
självklart, att denna döda tid måste vara den
tredjedel av året, som Kore tillbringar i
underjorden, och att de två tredjedelar
av-året, under vilken tid växtligheten först
spirar upp, så grönskar, blommar och sätter
frukt för att slutligen dö bort, måste vara
den tid, under vilken Kore dväljes i den
övre världen. Men därvid glömmer man två
ting, Greklands klimat och det faktum, att
Demeter och Kore icke äro
vegetationsgudinnor i allmänhet utan sädens gudinnor,
Sädesmodern och Sädesflickan.
I Grekland myllas utsädet ned i jorden,
när vinterregnen börja, i oktober. Vintern
är mild, snö är mycket sällsynt och smälter
genast bort. Grödan växer och grönskar
under hela vintern, den mognar och skördas i
maj och tröskas i juni. Och under denna
tid, under vilken grödan står på marken,
eller rättare en del av denna tid, skulle
Sädesflickan vara borta. Efter tröskningen
i juni kommer den hetaste sommaren, en
tid av omkring fyra månader till sådden i
oktober, under vilken fälten ligga bara och
bruna, avsvedda av den obarmhärtiga
solen. Icke ett grönt strå synes på åkrarna.
Och under denna tid skulle Sädesflickan
dväljas på jorden. Vi måste lägga om våra
invanda, av vårt eget klimat bestämda
föreställningar. Sädesflickan stiger upp, då
utsädet framtages för höstsådden, hon dväljes
på jorden under den tid, då grödans grönska
kläder åkrarna, hon stiger ned, då den
uttröskade säden lägges ned i
förvaringsrummen.
I Medelhavsområdet är det brukligt att
efter tröskningen nedlägga och förvara
spannmålen i underjordiska rum, ibland i
cisterner uthuggna i klippan, ibland i stora
i jorden nedgrävda lerkärl. Där nere i de
underjordiska förvaringsrummen är Sädes-
Den sörjande Demeter.
Marmorstaty från senare delen av
300-talet.
Funnen i Knidos, nu i British Museum.
gudinnan i den under jordiske
rikedomsgudens Plutons hus och hon förblir där,
tills utsädet åter hämtas upp, när
höstsådden skall börja. Då stiger Kore upp och
återförenas med sin moder, ty sådden är
den tidpunkt, då den gamla och den nya
grödan mötas. Hon stiger upp ur de
underjordiska förvaringsrummen, ur Plutons rike.
I samma stora lerkärl, som användes till
förvaring av spannmål, blevo de döda ofta
begravna. Pluton och hans gemål hade sin
hemvist under jorden. Så blir det förståeligt,
att de blevo underjordens och de dödas
härskare. De båda stora motsatserna, som
omspänna människolivet och avväxla i
vegetationens kretslopp, liv och död, förenas
i detta gudapar. Ur motsatsernas spänning
hämtar det religiösa livet sitt djup och sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
