Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Danskarnas insats i lingvistiken. Av Pavel Goldberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pavel Goldberger
Rasmus Rask.
ældre Tider og igiennem Middelalderen har
staaet dels til nordiske dels til germaniske
Dialecter, samt nöiagtigen at bestemme de
Grundsætninger, hvorpaa al Udledelse og
Sammenligning i disse Tungemaal bör bygges.»
I sitt svar på denna uppgift lyckades han
ej blott att på ett för tiden fullständigt
tillfredsställande sätt besvara frågan, utan
skapade samtidigt i svarsskriften Undersögelse
om det gamle nordiske eller islandske Sprogs
Oprindelse världens första jämförande
grammatik.
Han utgår från etymologien,
ordutveck-iingen, för att redan i inledningen framlägga
sina egna tankar om den jämförande
metoden i språkvetenskapen. Etymologien räcker
ej till för att bestämma släktskapen mellan
språk, ty
Erfaring viser at den leksikalske Overensstemmelse
er höjst usikker. Der kan ved Folkslægternes Omgang
med hinanden indkomme en utrolig Mængde Ord af
det ene Sprog som blandes med et andet, hvor
ulige-artede de end maatte være af Oprindelse og Art. .
Den grammatikalske Overensstemmelse er et langt
sikrere Tegn paa Slægtskab eller Grundénhed; ti man
vil finde at et Sprog, som blandes med et andet, yderst
sjælden eller aldrig optager Formforandringer eller
Böjninger af dette ...
Men han förkastar icke helt etymologien,
lian inser, att »et Sprog, i hvor blandet det
end maa være af Oprindelse og Art, hörer
til samme Sprogklasse som et andet, naar
det har de væsentligste, sanseligste,
uundværligste og förste Ord, Sprogets Grundvold,
tilfælles med detsamme ...» Rasks inställning
är ej ensidig, för honom spelar »böjningen»,
morfologien, visserligen huvudrollen, men han
låter även den »leksikalske» delen,
semantiken, komma till sin rätt.
»Undersögelsen» blev visserligen insänd
redan 1814, men utkom först 1818, med
kungligt understöd. Det är därför man i
allmänhet brukar anse Bopps
»Conjugations-system der Sanskritsprache» för den
jämförande språkforskningens första stora verk,
ty det utkom 1816, alltså två år innan Rasks
»Undersögelse» kom i tryck, men två år efter
dess insändande till Videnskabernas Selskab.
Rask kunde ej själv bevittna verkets
utgivande, ty han var åter på resor, vilka
mellan 1816 och 1823 förde honom till
Finland, Ryssland, Kaukasus och Indien. Det
vetenskapliga utbytet var stort: han
medförde en rad gamla persiska manuskript,
avfattade på zendspråket, vilka han analyserade
i sitt 1826 utkomna verk Om Zendsprogets
og Zendavestas Ælde og Ægthed. Han lyckades
då att som den förste tyda den gamla persiska
kilskriften. Samma år bevisade han i sitt
Forsög til en videnskabelig dansk
Retskriv-ningslcere sin klarsynthet även på fonetikens
område. Han dog 1833, i en ålder av blott
46 år, efter att ha varit universitetsprofessor
i ett år.
Efter Rasks död blev det en lugnare period
i den danska lingvistiken; endast några
filologer framställde viktiga allmänna synpunkter
i sina verk om specialproblem.
Den genom Rask inledda perioden i
lingvistiken kännetecknas av upptäckten av den
indoeuropeiska språkgruppens morfologiska
egenheter. Med insikten om fonetikens och
ljudlagarnas betydelse för språkutvecklingen
började ett nytt skede i språkvetenskapen och
åter var det en dansk, som här framträdde
med en epokgörande upptäckt: Karl Verner.
Verners levnadshistoria låter nästan som
sagan om askungen. Han var föga bekant
även i Danmark och hans epokgörande
avhandling utkom som en av 24 artiklar i
tjugotredje bandet av den tyska »Zeitschrift für
vergleichende Sprachforschung» för juli 1875,
under titeln: Eine ausnahme der ersten laut-
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
