Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Danskarnas insats i lingvistiken. Av Pavel Goldberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danskarnas insats i lingvistiken
område inom den allmänna och jämförande
språkvetenskapen, och jämförelserna äro ofta
ganska djärva. I Monosyllabism in English
(»Linguistica») till ex. gör han jämförelser
mellan enstavigheten i engelskan och
kinesiskan och fastställer en del liknande
tendenser i de båda språkens utveckling.
Pedersens efterföljare på lärostolen i
jämförande språkvetenskap är sedan 1937 Louis
Hjelmslev. Hans Principes de Grammaire
Générale (1933) äro delvis skrivna i den
fransk-schweiziske språkforskaren Ferdinand
de Saussures anda. Liksom denne uppställer
han exakta grammatikaliska kategorier och
opererar med formella begrepp såsom fonem
(ljudtecken), morfem (formtecken) och
seman-tem (betydelseteckcn). I ordet »arbetet» vore
alltså t. ex. »a» ett fonem, likaså »r», etc.
»arbete-» vore ett semantem (uttryck för
ordets betydelse) och »-t» vore morfemet för
bestämdheten (uttryck för den bestämda
formen). Denna princip genomför han för
alla språk och klassificerar orden i enlighet
med morfemen i ordklasser. Likaså uppställer
han de grammatikaliska kategorierna (kasus,
numerus, tempus etc.) i överensstämmelse
med morfemen.
Ännu längre på denna formella väg går
Viggo Brøndal, som i Ordklasserne (1928)
och Morfologi og Syntax (1932) försöker sig
på att efter vissa logiska principer indela
orden i klasser (ordklasser), men hans verk
ter sig mycket sofistiskt och hans
morfologiska funderingar förefalla ofta ganska
överflödiga.
Tillsammans med en rad
språkvetenskapsmän från andra länder började Louis
Hjelmslev och Viggo Brøndal 1939 att utgiva revyn
Acta Linguistica, som skulle bli förespråkare
för deras »strukturella lingvistik», d. v. s.
Vilhelm T horns en.
tendensen att betrakta språkets tillfälliga
morfologiska struktur som språkforskningens
huvudföremål, ty enbart på så sätt kan man,
enligt deras mening, förverkliga »1’unité de la
langue identifiée par 1’étude synchronique»
(Viggo Brøndal, »Linguistique structurale»,
Acta Linguistica, Vol. 1, fasc. 1).
Furst Trubetzkoys omdöme om de danska
språkforskarnas insats, som inledningsvis
citerades, kunde kanske i första ögonblicket
verka väl entusiastiskt och måhända
överdrivet, men efter denna lilla exposé torde
hans ord snarare förefalla blygsamma.
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
